Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverlägsen ton. Det var ändå en bra mycket
intressantare personlighet än en sådan gammal
departementshäst som onkel Fredrik.
Medan han nu gick och samlade upp hand-
skar och andra småsaker, som fältherrarne under
stridens hetta hade strött öfver slagfältet för att
markera positionerna, stötte han äfven på gamle
Blücher. Han tog upp honom och betraktade
honom noga.
Detrivar ett hårdt stycke granit, skrofligt
som kandisocker; det föreföll honom nästan som
om det liknade »Feldmarechal Vorwärts». Han
vände sig mot kaptenen med en artig bugning:
»Tillåt, herr kapten, att jag gömmer denna
sten. Den skall bättre än något annat återkalla
i mitt minne detta intressanta och lärorika före-
drag, för hvilket jag verkligen är er mycket
tacksam.»
Dermed stack han Blücher i bakfickan.
Kaptenen försäkrade, att det hade varit ho-
nom ett sant nöje att se det intresse, hvarmed
hans unge vän hade följt föredraget. Och det
var rena sanningen, han var alldeles förtjust i
kusin Hans.
»Men sätt er nu ned, unge man; vi kunna
nog behöfva hvila efter tio timmars strid,» tillade
han leende.
Kusin Hans satte sig på bänken och kände
oroligt på sin löskrage. Han hade vid middagen
tagit på sig den mest bedårande han hade. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
