Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta skulle vid hvarje annat tillfälle ha varit
tillräckligt att framkalla en hagelskur af frågor
från onkel Fredrik.
Men i qväll var han så upptagen af hvad
han sjelf upplefvat, att han tills vidare sköt brors-
sonens angelägenheter å sido.
»Du var dum,» sade han, »som inte följde
med mig till tant Maren. Vi ha haft så roligt;
det hade just varit någonting för dig. Ser du,
det var egentligen ett slags afskedsbjudning för
ett ungt fruntimmer, som skall resa i morgon.»
En förfärlig aning for genom kusin Hans.
»Hvad hette hon?» skrek han och nöp onkel
i armen.
»Aj!» ropade denne. »Fröken Beck!»
Då kastade Hans sig baklänges på bänken.
Men knapt hade han fallit ned, förr än han
for i luften med ett högt skrik, och ur bakfickan
tog han upp en liten knottrig tingest, som han
kastade långt nedåt alléen.
»Hvad går det åt pojken?» utropade onkel
Fredrik. »Hvad var det du kastade?»
»Åh, det var den satans Blücher,» svarade
kusin Hans gråtfärdig.
Onkel hann knapt säga: »Sa’ jag inte: akta
dig för Blücher!» förr än han brast ut i ett lifs-
farligt skratt, som varade från slottsbacken och
långt ned på Öfre vallgatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
