Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
blifva mellan dem som mellan oss. Hon tror
säkerligen själf,- att hon talar sant. Men hon
är ung, och hon hatar honom icke. Hon
kommer icke att neka honom hans äktenskapliga
rätt. Och den man, åt hvilken en kvinna
hängifvet* sig, är en stympare, om han icke snart
får elden att blossa. Sedan kommer alt annat
af sig själf. Känner hon sig lycklig i hans
armar, då utlämnar hon åt honom hela sitt
väsen, sin tacksamhet, sin tillit och sitt
förtroende.
De skola sitta samman i skymningens
timmar, hon i hans knä; han skall fråga henne
om mig, och hon skall förråda mig, emedan en
kvinna aldrig bekänner för en man, i hvars
knä hon sitter, att hon har älskat en annan
ännu högre. Hon skall berätta om mig alt
det stygga och fula, som han önskar att höra,
hans kyssar skola locka det fram, och när
han ändå icke är belåten, skall hon pådyfla
mig all världens skändlighet.
Men jag går utanför på gatan och ser
ljuset i deras rum, följer dem timme efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
