Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neboarna hade kan lika väl reda på sora
kyrkboken — ock skämtade med de unga. Ett godt
och gladt ord kunde alltid uppvägas med ett
skålpund fisk; det hade kantorn under en
23-årig praktik inhämtat, och med förnöjelse såg
han, huru hans höga pärtkorg med abborrar och
gäddor stod nästan lika så full som prostens.
Men det kunde ingen förtycka. Fjällfisken gafs
ej efter förut bestämdt mått, utan efter råd och
lägenhet".
När alla båtar tyktes hafva anländt,
lämnade kantorn stranden och vandrade upp till
stugan, där han visste, att prästerna serverades
med kaffe. Han körde ej till det kaffelaget,
som sysslade mellan strandalarna.
Pastorns huså och en hjälphustru från
kyrkbyn voro där ifrigt sysselsatta med att
traktera alla de fullvuxna holmboarna med
kaffe. Det var nämligen en hundraårig sed, att
prästerna, som uppburo fiskskatten, skulle bjuda
gifvarena på en kopp. Och den gafs med
brännande het råga.
Några halfvuxna gossar och flickor sutto
eller halflågo mellan stenarna ett stycke från
hufvudgruppen och sneglade på skorporna och
sockerasken. De gladde sig kanske, att äfven
de en gång, när de „läst sig fram", skulle höra
till de stora och få deltaga i kaffekalaset. Nu
beto de i magra grässtrån eller bröto — till
det yttre helt ointresserade af det som försig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
