Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dersmuladfc på marken. Hon kade det så stilla
och bra, att hon ej kunde få det bättre, men
ville Gusta gifta sig, så vore hon ju nog nöjd
äfven med litet sämre, blott han blefve lycklig.
Båtlaget hade emellertid gett sig i väg.
Rodd af två par långa årar, strök farkosten
fram med god fart förbi den lilla, branta
Brändholmen och den kala Grytholmen samt
stannade inom 20 minuter nedanför Viklunds stuga
å Takvedaholmen. Det var här de skulle
upptaga ännu en deltagare i notdragningen.
Husbonden på stället — Vatukistan kallades det
— ägde nämligen fjärdeparten i noten och
måste således ställa någon för sig eller ock
komma själf.
Blombärg, som satt vid styret, räknade så
säkert på, att notmannen genast skulle infinna
sig, att hvarken han eller någon af de andra
gick upp till stugan med bud om att de voro
där, utan man hvilade blott lugnt på årarna.
Viklund trädde också i detsamma ut på
trappan, tände på sin pipa och skyndade ned
med långa, gungande steg. Men då han lade
högra knäet på båtkanten för att samtidigt
med venstra foten mot en sten skuffa ut
båten, hördes en ifrig röst ropa:
— Vänta, vänta, godt folk, jag kommer med.
Det var hon med den röda duken, men
den hade hon ej på, utan en äldre blårandig i
handen; det lade Blombärg först märke till och
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
