Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarar så här: fint är det, då månsilfret
glittrar öfver mörka vågor, som det står i romaner,
eller guldringar blänka på hvita fingrar, eller
då gardesmusiken spelar i esplanaden och jag
spänner upp ett nytt sidenparasoll. Det är
också ganska fint att ha en sådan röd
ylle-skjorta, som Blombärg bär, men den skall vara
ny och ren,–-
Den utpekade knäpte rodnande fast rocken.
— men ofint är det att röka en gammal;
smutsig, läderskodd, luktande pipsnugga, som
farbror där suger på.
Flickan skrattade öfverljudt, och
syskonparet i fören stämde in. Endast Blombärg såg
allvarsam ut, och gubben Viklund kastade en
spörjande, pröfvande blick på sin kära pipa,
den han aktade högt. Nu lät han den illa
bedömda vännen slockna och sakta glida ned i
fickan samt grep hårdare om årarna. Kanske
han liksom de andra började begrunda, hvad
som är riktigt fint i världen.
Sen blef det en längre tystnad, ty den
talföra flickan hade fallit på knä, lutat sig
öfver båtkanten och doppat handen i vattnet.
Detta silade sig än fram mellan fingrarna än
forsade det högt upp, då hon stramt höll dem
samman. Knappast tänkte hon någonting alls
under sin lek.
Efter tio minuters rodd nådde man
holmen, och Klara hoppade som den första i land.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
