Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klara kom necl till stranden, just då de
började kala in noten. Det gick långsamt tykte
hon, ty det var nästan omärkligt som
notarmarna till en början närmade sig stranden.
Och än långsammare hade det kunnat gå, om
noten häftat vid stenarna eller vattendränkta
trän, men det skedde ej, ty hafsbottnen på detta
varp hade så många gånger blifvit rensopadt
af notar, att det var jämnt som ett golf.
När noten slutligen närmade sig stranden,
flyttade sig de båda partierna af notlaget
närmare hvarandra. Blombärg behöfde ej ge några
befallningar; hvar och en visste ändå sin plats
och sitt arbete. Själf stälde han sig vid högra
„stentölnan", under det att Viklund skötte om
den vänstra; de voro något tyngre än de båda
„flarntölnorna", dem Ida Sofia och Fredrik
halade in.
Det var ett vått arbete; endast Viklund
skyddade sig ganska väl, ty han bar ett
läderförkläde, men de andra voro duktigt våta om
knäna och fållarna.
Sakta och lugnt närmade sig notbukten
stranden. Då först grepo männen kraftigare i,
när en gäddsnipa, snabb som en pil, sköt sig
öfver korkstyckena och försvann; äfven några
strömmingar syntes stimma fram och åter, men
de voro ej hugade att göra rymningsförsök.
Nu nåddes „hugget" af händerna, och dessa
utförde sitt värf, utan att en min i ansiktena af-
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
