- Project Runeberg -  Mot fyren. Berättelse från Nyländska skären /
28

(1889) [MARC] Author: Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lade inför Vår Herre, men kanske han inte
förskjuter oss för det. —

— Att kunna räkna och skrifva är nog
nyttigt, tillade Blombärg, utan att yttra sig om
gubbens sista ord.

— Det kan Ni väl nog?

— Inte till öfverlopps, men kanske litet
till husbehof.

— Då skulle Blombärg inte kunna skrifva
ett riktigt ordentligt friarebref, frågade Klara
leende och strök sin friska kind.

— Nej, men kanske jungfru Klara, som
är därtill lärd, ville hjälpa mig, om jag en dag
skulle råka i sådant svårt trångmål.

— Gärna, jag skall till och med blifva
er „taluman", om det behöfves.

— Tackar som bjuder, men jag hoppas
att jag aldrig skall behöfva lita till andras ord;
bäst är söka hjälpa sig själf.

— Hvad menar Fredrik, frågade Klara,
i det hon kastade en tallkott mot hans mössa.

— Ingenting.

— Huru ska man alltid svara så dumt?
Tänker han då alls ingenting, och vet han
ingenting ?

— Åh, något litet korn torde också en
blind höna bära i kräfvan, men det är konstigt
att kunna svara kvickt på svåra frågor.

— Fredrik har varit i värneplikten i
sommar, kom Ida Sofia brodern till hjälp; hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:16:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/npmotfyren/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free