Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp mot sjukdomen, då det engång var
bestämdt, att den skulle blifva till döden!
— Jag skall efter en stund gå ut och
förströ gubben. — Tycker värdinnan mycket om
sin man, frågade ban skälmskt.
— Kors, bevara mig väl, så den magistern
frågar ogudaktigt! Huru skulle jag icke tycka
om honom, då han är min egen nian. Och för
resten kan jag säga — hon satte handen vid
sidan — att en sådan gubbe till som min Erik
fins det inte i denna världen!
Hon gick, och om hon äfven smålog,
vittnade blicken, att orden gingo ur hjärtat.
Efter en stund slutade magistern
läsningen af sin bok och uppsökte Rönn. Denne
visade till en början ej stor lust att ge sig af
ut på sjön, men några vänliga, skämtsamma
uppmaningar af hans unge hyresgäst kommo
honom att ändra tankar.
Slupen riggades upp i hast, och de reste
af. Husbonden styrde och skötte skoten, den
andra halflåg mot lofvartsidan och betraktade
omgifningarna. Han frågade noga efter
sundens och holmarnas namn och huru många
boare där funnos.
— Hvart ska vi resa? sporde Rönn.
— Så långt vägen och lusten räcka,
svarade magistern, men kanske vädret blir fult.
— Åh nej, vinden har gått medsols i dag,
då håller det sig stadigt vackert, sade Rönn
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
