Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De breda buskkantade grafvarna i
kalk-bärget stodo till mer än famns djup fylda med
mörkt vatten, hvars lugna spegel höjde sig flere
fot öfver fjärdens vågkrusiga yta. Till höger
begränsades denna af Norrkullaholmen med
Finnörn och till vänster af det furuklädda
Lö-parö; längre bort mellan Skyttenskären syntes
öppna Finska viken, hvars yta för det stora
afståndets skull tyktes ligga helt lugn.
Yid vattenbrynet på stranden lågo
massor af hvita kalkstenar, hvilkas kantigheter
vågsvallet afslipat. En hatt full af sådana
stenar samlade magistern och kastade i slupen
för att medtagas som minnen från färden. Sen
sprang han upp genom potatislandet till
närmaste stuga för att låna ett metspö.
Rönns uppgift, att i kalkgrafvarna funnos
rudor, hade i ett nu förvandlat
naturbeundraren och geologen till fiskare.
Från närmaste teg gräfde denne upp några
metmaskar, och därpå kastades refven
försiktigt ut. De skygga rudorna läto dock en stund
vänta på sig, men så nappade det kraftigt som
rudan plär hugga, och den första
svart-silfver-glänsande lilla, men breda, fisken drogs
sprat-lande upp. Inom en timme hade ett dussin
andra nödtvungna följt efter och fördes i triumf
till slupen. De voro ej stora dessa fiskar, men
fylde dock med sina sex tum fullt måttet för
metarens pretensioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
