- Project Runeberg -  Mot fyren. Berättelse från Nyländska skären /
106

(1889) [MARC] Author: Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tröskeln. Ock ingen annan än döclen kade varit
framme ock slagit bisin. Han begrofs sedan på
Sundom kyrkplan. Enbom ärfde husen på
holmen, och arfvingarna fingo penningarna. Det
var 2,275 mark.

— Var det värkligen så mycket? sade
Mårten och suckade.

— Ja visst, eller huru mycket skulle det
kafva varit, frågade Nyströmskan smått stucken.
Jag mins till ock med kvad kistan kostade,
tillade gumman utmanande, men då ingen
frågade därom, teg kon.

Efter en stund tog åter husbonden till
ordet:

— Då det här nyss var frågan om sista
kriget, så kom det mig i kågen, att fiender
äfven förut gästat vår socken. Far min
berättade, att samma år, som ryssen kom i landet,
så var kan en dag med skötbåten ute vid
klipporna, ock då kom dit en stor slup med
krigsfolk, och de befalte far att lotsa dem upp till
Eriksnäs. Inte sköt fienden på folket kär, men
någon gång måtte de väl ka gjort det,
eftersom jag kittat 2 små kanonkulor kär på
Ängsholmen.

— Kanske äro de från Stora ofreden, sade
Lindstedt.

— Kan nog vara; då för tiden voro
människorna så rädda, att de flydde upp till skogs.
Man berättar, att de gömde sina får uppe på

106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:16:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/npmotfyren/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free