Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING.
E
tt utmärkande drag för de forna germaniska samhällena utgjorde den
starka samhörighetskänsla, som förband medlemmarna af samma ätt. Många
omständigheter hafva medverkat till att denna vackra känsla, utmynnande i
inbördes hjälp och försvar, i nyare tider utplånats eller åtminstone försvagats.
Den moderna nutidsindividen tänker främst på sig själf och på sin familj;
släktingarna må sköta sig själfva («släkten är värst») bäst de gitta och kunna.
I många släkter hafva kusiner aldrig råkats och sysslingar [småkusiner] känna
hvarandra icke ens till namnet.
Undantag från denna regel ges det naturligtvis, och råkar det inom
släkten finnas en äldre ansedd medlem, som därtill representerar ett gästfritt
hem, händer det ofta nog att grenarna af samma stam samlas hos denne.
Man säger om dem, att de äro släktkära.
Medlemmarna af den ursprungligen svenska familjen Nordman hafva
under de sista 40 åren icke mycket vetat af hvarandra och än mindre frågat
efter hvarandra. Spridda som agnar för vinden öfver ett stort fält hafva de
kastats omkring öfver det ryska rikets vida landamären, ja, långt bortom
denna. För att anföra ett belysande exempel må nämnas, att för några år
sedan vistades representanter för släkten bl. a. på följande vidt skilda orter:
Helsingfors, Fredrikshamn, Kuopio, S:t Petersburg, Moskva, Lomscha (i Polen),
Port Arthur, Wladivostok, Nagasaki, Dresden, Nizza, ön Wight och flere orter
därtill, dem jag ej känner.
Inga tecken tyda på att de mera skola kunna samlas, men i det stället
tala andra kraftigt för ättens undergång. I detta nu (oktober 1910) återstå
endast fem manliga medlemmar; alla äro gifta, men 4 äktenskap äro
barnlösa och i det femte finnes endast en dotter. Denna degenerationsperiod
bildar en skarp kontrast till 1770-talet, då stamfadern Erik bestod sig 14 barn,
och till ättens andra blomstringstid vid midten af det förra seklet. Då lefde
af öfverste David Anton Nordmanns barn fem söner och två döttrar med
ett tjugutal barn. Det var då, när professor Alexander v. Nordmann vunnit
europeiskt rykte, som naturforskare och tvenne af hans bröder befunno sig på
den väg, som skulle leda dem upp till den högsta tjänstegraden inom den
ryska marinen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:16:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/npnordmann/0005.html
