Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släkten Nordmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han dog den 25 juni 1866 i Helsingfors och begrofs på Kymmene
kyrkogård.
Dr Eichwald karaktäriserar Alex. v. Nordmann i följande ord:
«Nordmann var en i allo human och välmenande man. Han lefde blott
för vetenskapen. I alla lifvets växlande skiften förblef han sina vänner trofast.
För honom var hvarje tanke på afund och trätor främmande. Så länge
han lefde, lefde han blott för vetenskapen. »N
Farbror Alexander var en i dagliga lifvet glad och skämtsam man, och ännu
fortlefva några anekdoter om hans samtal med studenterna under examina.
Till sitt yttre var han ej ståtlig. Sedan barnaåren låghalt nödgades han äfven
inne i rum stöda sig på en käpp. Han hade ej likasom så många andra af
släkten Nordmann tagit i arf «den berömda Giösslingska näsan», stor, tjock
och något röd ’), men det hade professorns yngre dotter Mathilda gjordt och
hon brukade skämtsamt tilltala sin käre far med orden: «Mein lieber theurer
h ä s s l i c h e r Papa, mein Paradiesvogel!»
Alexander v. Nordmann hade 1834 ingått äktenskap med sin kusin Anna
Helena Blanc, född 1802 i Narva och dotter till hofjuveleraren Marie Fran^ois
Blanc och Anna Katarina Nordmann.
«Min moder, Anna Franzovna — så berättar dottern Marie •— var ett
begåfvadt och bildadt fruntimmer, mörklett, späd och smärt. God af naturen
hade hon dock ärft sin franska faders heta blod, hvarför vi barn mera
älskade vår saktmodige alltid vänlige fader, än vår något nervösa moder.
De tu hade gjort hvarandras bekantskap under de 5 år min moder såsom
guvernant vistades på Summa gård hos kommerserådinnan Jacobine Bruun
(f. Steven).
Ar 1848 hade koleran rasat i Odessa; då den hämska sjukdomen redan
var stadd i aftagande, infann sig en afton till vårt hem en vår f. d. tjänare
nyss tillfrisknad. Då han mötte min mor, tryckte han vördnadsfullt en kyss
på hennes hand. Min stackars mor, som alltid varit ytterst rädd för koleran,
skrek högt af skrämsel, lade sig sjuk samma kväll. Trots erhållen läkarehjälp
afled hon, efter en kvalfull natt, redan kl. 4 följande morgon. Efter
hennes död flyttade vi till Helsingfors, men ofta brukade far senare med
vemod om vistelsen i Odessa yttra: «Das war die gliicklichste Zeit meihes
Lebens!»
Farbror Alexander hade fyra barn. Den andra dottern Aline, född i
Odessa d. 18l6/1240, dog redan vid 17 års ålder i Helsingfors 1810/G57.
Sonen Artur Fredrik Nordmann, född i Odessa 1812/235, inskrefs
1855 som student vid universitetet i Helsingfors och egnade sig åt naturvetenskapliga
studier. I kamratkretsen gjorde han sig bemärkt som en öfverdådigt
hurtig, glad och lefnadsfrisk yngling. Jakt och annan sport omfattade
’) Författaren till dessa rader kan stå till tjänst med att förevisa ett ganska
vackert typiskt exemplar af «Nasus purpureus».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
