- Project Runeberg -  Släkten Nordmann. En kortfattad historik /
15

(1910) [MARC] [MARC] Author: Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släkten Nordmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ögonblickligen till Nertschinsk. Vi hunno fram kl. Artur hade dött
3/4 timme tidigare. Han hade träffats af 13 förfärliga knifhugg, hvilka genomborrat
lungorna.
Vid polisundersökningen, där äfven jag var närvarande, förebragtes följande
omständigheter. Föregående afton hade Artur varit i Kaparakis hem. Utom
värdsfolket funnos tillstädes Makaroff och en major Schumakoffski, som samma
dag kommit till orten och första gången i lifvet såg Nordmann. Under samtalets
gång hade Makaroff fällt några anmärkningar om Artur. Denne sprang
vredgad upp och fattade stående tag i ryggstödet af en stol. Makaroff utropade:
Han ämnar taga lifvet af oss alla! Fru Kaparaki svimmade, och dottern
sprang ut i ett angränsande rum. Detta enligt Makaroffs vittnesmål. Artur
lämnade nu huset. Major S. sprang ut i köket, grep en stor knif och sprang
ut på gatan, där han fann Nordmann långsamt vandrande till sin bostad.
Majoren störtade sig öfver Artur och tillfogade honom ett så våldsamt knifstyng,
att denne dignade till marken. S. kastade sig öfver sitt offer och tillfogade
honom hugg på hugg. I denna ställning sågs S. af tvenne förbigående
personer, hvilka genast gåfvo allarm. Då polisen infann sig, öfverräckte majoren
åt polismästaren sin bloddrypande knif under förklaringen, att han begått
mordet och vore färdig att göra det om och om. Tjugu steg från platsen
hade Makaroff af flere personer blifvit sedd i ett fönster därifrån, men utan
att inskrida eller påkalla hjälp åsåg han dådet. Denna omständighet kunde ett
par vittnen intyga. Makaroff påstod att Nordmann varit drucken, men detta
var en lögn, ty obduktionen af liket utvisade, att N. icke förtärt alkohol.
Majoren fördes tills vidare i arrest, och följande dag följde vi Artur Nordmann
till hans graf, där vi hans landsmän uppsatte ett stort träkors. I vår närvaro
förseglades med polismästarens och en magistratspersons sigill Nordmanns
effekter, hvilka skulle bortsändas, efter det order ingått från den mördade
vännens fader.
Som emellertid mr Chaire och jag inhämtat åtskilliga omständigheter,
hvilka vid polisundersökningen fått en annan belysning, uppsatte vi en relation
om mordet och insände den till guvernören general Kougel.
Inemot ett år förgick. Då fick jag höra, att guvernören först några
månader efter mordet sändt en extra undersökningskommission till Nertschinsk.
Det berättades att denna genom inkallande af nya vittnen kunde bekräfta
riktigheten af vår relation.»
Läsaren frågar sig helt visst: Hvacl föranledde Schumakoffski att mörda
Nordmann? Han såg ju främlingen första gången och var ej såsom Makaroff
kär i flickan. Svaret torde gifva sig tämligen lätt.
Minst sagdt besynnerligt förefaller det, att mördaren snart blef ställd på
fri fot och vann anställning som lärare — för Kaparakis barn!
Underrättelsen om Artur Nordmanns död sändes af Lindholm först till
Fredrik N, som fick det sorgliga uppdraget att låta budet gå vidare till
Arturs fader och systrar. Den gamle professorn greps så svårt af budskapet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:16:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/npnordmann/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free