Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockan 9 på aftonen kom min skjuts. Jag
aftågade ridande på den ena hästen; den andra drog
min kärra med sakerna. Vägen löper nu nedåt
genom en tät granskog. Midt i skogen kommo
två karlar fram, och den ene sprang upp i kärran.
Jag ropade åt skjutsgossen att hålla och befalde
karlen stiga ned. Han hoppade då ur och blef
efter; men snart kom både han och kamraten i
fullt språng efter oss, och fattade tag i hvardera
sidan af kärran. Åter försökte den ene kasta sig
upp, och då inga ord hjelpte började jag taga fram
min barometer som i sitt läderfodral hängde vid
min sida. De trodde att det var ett skjutvapen,
och lemnade skyndsamt vagnen, men sökte dock
följa oss. «In mot Trondhjem äro de tjufvar och
skälmar allihop», sade man mig vid Dovre. Och
dessa liknade i sanning något ditåt. Detta var den
enda gång jag under hela resan här i Norge haft
något sådant äfventyr.
Vägen höjer sig något för att sedan brant
och djupt sänka sig i en liten dal, kallad
Vangs-graven. Vid nedfarten, der vägen slingrar sig brant
nedåt, har denna dal ett i hög grad idylliskt
utseende. Till höger resa sig lodräta, gråa klippor, i
hvilka granar tagit svindlande fotfäste. Nedanför, i
den gröna dalen, ligga några prydliga gårdar som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
