Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vittna om välmåga. I dalen frambrusar Örkel-elfven,
öfver hvilken man rest en hög, rödmålad träbro,
sannolikt en af de vackraste broar i Norge. Då
denna öfverfarits höjer sig vägen åter ganska brant
upp mot Birkager. På denna häll växer björk
och al; björken stod åter här lika grön som jag
såg henne i Gudbrandsdalen. Häggen hade också
öppnat sina blad, och bredvid vägen blommade den
sköna, gula violblomman Viola lutea — den första
jag sett i år. Dess åsyn gladde mig.
På Birkager passerade jag natten mellan den
3:dje och 4:de Juni. Med hvarje steg märker jag
att jäg närmar mig en stor stad; dess närvaro
verkar alltid ofördelaktigt på allmogen. Oräkneliga
be-hof skapas genom lättheten att tillfredsställa dem.
Man vill likna stadsbon i allt, äfven i de priser man
sätter på det man lemnar åt resande, och utan att
besinna att man ej kan lemna honom de
beqväm-ligheter som han har i städerna. Man har blifvit
van att göra allt mot betalning. Gästfriheten och
hjertligheten mot främmande, hvarigenom
Gudbrandsdalen och Dovre äro så utmärkta, tycktes ej finnas
härstädes.
Från Birkager red jag. Vägen derifrån
löper nu brant uppåt ofvanför den lilla dalen som
jag i går afton genomfor. Nu var jag åter tem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
