Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
rande. Att vilja avväga synd och straff i den nära
liggande historien är ett vanskligt företag, när det
gäller att döma oss själva. Ty vi äro kortsynta.
Och när någon sätter sig på domaresätet och pekar
och säger: se bunu Gud straffar det eller det folket
för den eller den synden — ja, då måste man ej
sällan vämjas åt den egenrättifäridighet, som stinker
ur den förmente domarens ord. Men bävande ana
vi Guds hand över världshändelserna, och med
fruktansvärt allvar känna vd nödvändigheten för
vart folk, liksom för var enskild, att spänna alla
krafter för att ej sjunka.
Om den andra sidan i utvecklingen heter det:
»Jag har mycket att säga Eder. Sanningens ande
skall leda Eder till hela sanningen.» I den sista
torsdagskvällens tryckta stillhet öppna de orden en
utsikt fram över tiderna, som i dag är vidare och
längre än någonsin. »Jag hade ännu mycket att
säga Eder, men I kunnen icke nu bära det. Men
Anden skall leda Eder fram till hela sanningen.»
Orden äro, tror jag, giltiga än i dag. Kristus har
ännu mycket att säga släktet. Kristendomen är
icke färdig. Den så tror, bedrager sig. Ty livet
stannar aldrig. Kristendomen är ej en grav att
vårda, utan ett liv att leva i världen. Kristi ord till
lärjungarna var icke: »stanna», utan »gå»! Det
är hopplöst att vilja tjäna Kristi sak genom att
söka fasthålla ett tillstånd eller ett
uppfattningssätt, som varit och som gjort sin tjänst. Ingen av
oss vet eller anar, i vilka former, yttre former och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
