Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
151
frihet, jag stannade tvärt, och en bil, som beräknat,
att jag skulle fortsätta min linje, måste göra en häftig
knyck för att ej köra över mig. Manövern lyckades,
men bilen strök alldeles förbi mig och flådde min
paraply, så att spröten kommo i hjulet.
— Längtar frun till himmeln? frågade chauffören
ilsket.
Jag svarade inte, men jag måtte ha sett lite
underlig ut, för passageraren frågade, om han fick köra mig
till min bestämmelseort. Jag tackade, ty lyckan,
chaufförens häftiga tillrop, chocken, paraplyn, som visade
vad mitt eget öde kunnat bli, gjorde mig en smula
vimmelkantig.
Han anmärkte, att det var farligt att tvärstanna
mitt i körbanan. Jag sade, att om döden träffat mig
just då, hade den träffat mig i ett lyckligt ögonblick,
så det hade kanske varit bra. När vi stannade framför
advokatens port kom hon själv gående, och vi stötte
samman. Hon såg en smula förvånad ut men sade
bara:
— God dag, fru Magni, följ med upp.
Jag tackade herrn i bilen för älskvärdheten, gav
chauffören min krona och gick upp. Här blev
advokaten genast kallad till telefon, jag vände mig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
