Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
157
skilt från andra. Då fanns inte heller den där
motsättningen, sade hon, mellan mina krav och andras.
— Å, sade jag, det finge du se om de ställde
orimliga fordringar på dig. Hon sade, att det fanns inga
orimliga fordringar. Man kan aldrig bli utpumpad
eller ta slut om man bara håller förbindelseleden
öppen mellan sig och det outtömliga livet, för då är
alltid rik tillförsel.
—■ Ja, men mitt lilla hjärta, sade jag, du torde
observera, att om det är riktigt, så får du aldrig dö.
Kan du avstå från att dö, som ska bli så skönt?
— Man vilar aldrig i sin grav, sade Karola, det
är bara ett dumt talesätt. Du borde förstå det, som har
barn, sade hon.
Jag tänkte, att jag förstod henne bättre just nu, än
jag skulle ha gjort, innan jag fick veta om barnbarnet,
men jag tyckte inte om utsikten. Jag, som man sökt
utplåna och underordna och ta ansvaret från, jag ville
hellre vara ett tydligt jag med mina gränser utstakade
och sen dö rejält. Det kunde vara Karola, vars jag
ingen satt i fråga, som sorglöst lät det rinna ut i livets
allmänna flod.
— Man får väl den filosofi man ska ha, liksom de
barn man ska ha, sade jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
