Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
171
elva, och jag visste icke mer, vad jag skulle göra den
dagen.
Utanför rådhuset stannade jag, gripen av lust att
gå in, men tillbakahållen på samma gång av
skygghet. Medan jag stod där obeslutsam, fick jag se en
ung dam komma rakt mot rådhusportalen från
Polishuset. Hon var klädd i en vårdräkt av kort jacka och
mycket kort kjol, ett vitt skjortbröst och slips i
samma färg som hattbandet. Dräkten var så modern,
maskulin och kokett, att jag just därför icke fattade,
att det var min advokat, som bar den, förrän jag såg
den tjocka portföljen som tyngde ner hennes vänstra
axel, när hon gick. Hon bär den alltid i vänster hand
för att skona den högra, som har nog av arbete ändå.
Hennes lilla kropp är därför alltid litet sned, ett
yrkesmärke, som rör mig och ofta leder mig att tänka på
de yrkesmärken hon måste få i själen.
Innan hon fått syn på mig, gick hon mycket
allvarsam med rynkad panna och en smula neddragna
mungipor, men vid min åsyn strålade hon upp och
underrättade mig genast om, att nu fanns det hopp
om, att vi kunde vinna i Hovrätten, ty den hade
kommunicerat. Jag stirrade på henne, ty jag trodde hon
menade, att den gått till nattvarden i sluten trupp,
innan den upphävde underrättens beslut om mig. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
