Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
199
— Jag skall försöka uttrycka det klart, sade han.
— Barnsligt enkelt, bad jag.
— Vi är så ömtåliga väsen, sade Artur. Han såg
vänligt på mig medan han sökte efter lämpliga ord
för mig. Och vi är så sammansatta väsen, vilket gör
att inte alltid samma delar av vårt jag har
överhanden. Med rytmik menar jag de olika perioderna
i vårt liv, som avlöser varandra, utan att vi riktigt
vet hur det sker, eller varför det sker. Man kan inte
alltid förklara det med de yttre omständigheterna och
inte heller med hälsa eller sjukdom.
— Min hälsa har det inte varit det minsta fel på,
sade jag tvärt.
— Nej, det kan hända, att man inte har något
påvisbart fel, och ändå kan man komma in i en dunkel
och smärtsam period, då man varken har herravälde
över sig själv eller omvärlden. Man saknar–-
— Säg du gärna hämningar, sade jag
uppmuntrande.
Vi brusto i skratt, man kan ju skratta åt snart sagt
allting.
Jag försökte tillämpa det Artur sagt på mig själv.
Det kunde vara sant, att jag varit inne i en period
av ovänskap med mig själv och hela världen, och att
jag kanske under en annan period kunde ha klarat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
