Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
ËLIN WÄGNE]R.
med en pensionerad officer? Jag ville riktigt tydligt
visa, att jag inte tänkte på mig själv.
— Det blir en lön till, som inte är beräknad i
kalkylerna, sade Salten dystert, nej, vad damerna ser
trötta ut, nu ska vi se till att vederkvicka dem.
Karola och jag växlade en blick, vi undrade vad
han menade. Karola såg litet förskräckt ut, ty hon
förstod, att jag inte skulle följa med hem till hans
bostad i staden.
Men han hade, säkert med stor möda, ordnat en
liten måltid på verandan, man kan gott kalla det
middag, fast det bara var kalla rätter.
Vi drogo en lättnadens suck, då vi upptäckte detta,
dels därför att han hade förstått att föra vargen,
lammet och kålhuvudet över i samma båt, dels därför
att vi verkligen voro trötta och hungriga.
Hans husfröken hade varit här för att göra
anordningarna hemlika, det tackade jag henne visst inte
för. Det var dukat i ett hörn av verandan bakom en
skärm, jag hade just undrat varför den stod där då
vi passerat. Dessutom var det blommor och ljus på
bordet, ljus med blåbleka lågor i den första lätta
skymningen, det var inte bra.
Jag glömde barnvagnen nu, och jag tänkte bara
på hur vi talat om att vi skulle bjuda Musselmans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
