Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1915 innehades av
trävarugruppen. Gruppens
exportvärde var störst år 1920 eller
740 mill. kronor, uppgick år
1927 till 422 mill. kronor, men
beräknas år 1928 till endast
365 mill. kronor, varvid
minskningen måste tillskrivas den
arbelskonflikt, som rådde
under året; på hösten 1928 var
emellertid exporten åter i gång
och i ökat tempo. Hela vår
export år 1928 gick till i runt
tal 1,567 mill. kronor, varav
alltså nära hälften kan
tillgodoräknas skogen. Med all
säkerhet komma skogens
produkter i framtiden alt få ännu större värde. Tillverkningen av konstsilke är ännu i sin
begynnelse, och världens behov av papper växer för var dag; vårt tidningspapper
efterfrågas jorden runt. Under de gångna åren har uppfattningen om skogens värde alltså
totalt förändrats, och den tiden är förbi, då man kunde ödsla med skogens produkter.
Att som förut »elda åt kråkorna» borde numera ej få förekomma.
Men Sverige har andra rikedomar än åker och äng, sjöar och skogar. I bergen, som
äro så vanliga i stora delar av vårt land, äga vi en sedan gammalt beaktad men ännu ej
förbrukad förrådskammare. I äldsta tider förstod man i Sverige göra järn av myrmalmen
i sjöarna, och allmänt känt är hur under Sveriges storhetstid Falu koppargruva och Sala
silververk voro landets förnämsta inkomstkällor. Från och med år 1833 finnas beträffande
bergshanteringen årliga tryckta redogörelser, till 1858 utgivna av bergskollegium, därefter
av kommerskollegium, som övertagit det förras ämbetsutövning. Redogörelserna behandla,
med en viss utförlighet under tidigare år, såväl järnmalmsbrytningen och järnverken som
de s. k. ädlare verken (guld-, silver- och kopparverk samt mässingsverk) och diverse verk
och inrättningar (kopparhamrar, blysmältverk, koboltverk, svavelverk, vitriolverk, alunbruk,
1) 1 y er t s verk, b ru n s te n sb ro 11,
stenkolsverk m. m.). Flera av
dessa verk hava under
tidernas lopp upphört eller förlorat
sin betydelse, andra hava
tillkommit; så räknas numera till
bergsberättelsen även hela vår
egentliga stenindustri. Ett
studium av de statistiska
årsböckerna visa, vilken betydande
förändring under de gångna
sjuttio åren skett även på detta
område. Ar 1859 funnos
järngruvor i stort antal, nära 500,
men de voro jämförelsevis
små; år 1927 upptager
statistiken endast 268 arbetade
gruvor (utmål). Våra mäktiga
Göteborgs mekaniska verkstad, numera Götaverken. En av smedjorna.
Bilden från 1870-talet.
Äldre mek. verkst.: Skövde gjuteri o. mek. verkst., num. Aktb. Pentaverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
