Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1853, men den fick år för år större fulländning; år 1866 nedlades kabeln mellan Europa
och Amerika, och därmed hade telegrafen blivit en av näringslivets förnämsta hjälpare. Ar
1877 blev telefonen känd i Sverige och nådde hos oss en i förhållande till folkmängden
mycket uppmärksammad utveckling. Båda dessa hjälpmedel utvecklades och hava i vår
tid nått den största fulländning, samtidigt som näringslivet och den stora allmänheten
erhöll ett ännu underbarare förbindelsemedel i trådlösa telegrafien och radion.
Mera direkt gör elektriciteten tjänst åt näringslivet såsom drivkraft, lys- och värmekraft
och genom sina kemiska verkningar. Flera av våra större industrier äro numera elektrifierade,
och detta är en av orsakerna till industriens storartade framgång under den senare delen
av årsperioden i fråga. Det är ej lätt att skapa en samlad bild av denna frammarsch.
Produktionsvärdet innehåller så många dubbelräkningar, och industriernas antal säger ej
så mycket. Ett bättre mått är arbetarnas antal, som här därför meddelas så gott som detta
framgår av statistiken, dels i en summa för varje år, dels fördelat på de stora
fabriks-grupperna under senast kända året 1927. I dessa tal ingå ej hantverkarna och småindustriens
arbetare, om vilka för närvarande exakt kännedom saknas. En bild av utvecklingen
framgår ock av närstående grafiska bild.
Uppgifterna om antalet arbetare visa ett avbrott år 1896, beroende på en omläggning
i statistiken. Såväl kurvan som tabellen kunna ändå visa den utomordentliga utvecklingen
inom industrien och bergshanteringen; av dessa har den förra utvecklats mera. I dagarna
publiceras följande siffror för år 1927, som kunna giva en bild av det nuvarande läget
och storleksordningen av de olika industrigrupperna, vilka angivas i industristatistikens
ordnin^sfölul:
Industrigrupper Antal arbetare °/°
1. Malmbrytning och metallindustri . . . . . . . 121,617 30
2. Jord- och stenindustri........ . . . 41,309 10
3. Träindustri............. . . . 59,911 14
4. Pappers- och grafisk industri..... . . . 53,650 13
5. Livsmedelsindustri.......... . . . 37,744 9
6. Textil- och beklädnadsindustri..... . . . 55,831 11
7. Läder-, hår- och gummivaruindustri . . . . . 19,322 5
8. Kemisk-teknisk industri........ . . . 14,302 3
9. Kraft-, belysnings- och vattenverk . . . . . . 6,376 2
Su imma 410,062 100
Den ökade industriella produktionen och behovet av råvaror och andra förnödenheter
liar medfört, att utrikeshandeln genomgått en storartad utveckling. För den inre handeln,
som naturligen även har liaft en motsvarande framgång, tack vare icke minst de
kommunikationsmedel, som ställts till handelns förfogande, saknas tillräckligt belysande siffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
