Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Några drag ur svenska industrins utveckling sedan 1859. Arbetsmetoder och tekniska hjälpmedel. Av bergsingenjör Erik Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från senare år märkas
J. V. Blomqvists
hög-trycksångpanna och J.
Ruths’ ångackumulator.
F örbränningsmotorn,
d. v. s. en
värmekraftmaskin, i vilken
förbränningen sker inuti
motorcylindern, räknar
sin tillkomst från 1860.
De första maskinerna
drevos med lysgas, ett
dyrt bränsle med
begränsad tillgång, varför
denna typ av motorer i
Sverige fick en ganska
ringa användning.
För-b r än ni n gs m o torn s fram
-tid berodde på
möjligheten att använda olja
som bränsle. Med detta
problem umgicks man
sedan 1870-talet i utlandet (särskilt i Tyskland, England och Amerika), där de
grundläggande uppfinningarna gjordes. I Sverige vaknade först i början av 1890-talet intresset
för dessa motorer, främst för fotogenmotorerna, i vilkas utveckling svensk teknik gjort
viktiga insatser. Pioniären på detta område var J. Weyland, från 1893 konstruktör vid
Bolinders mekaniska verkstad i Stockholm, vars berömda motorindustri han grundat.
Automobilmotorproblemet upptogs något år senare av G. Erikson, vilken 1897—1917 som
konstruktör hos Vagnfabriks aktb. i Södertälje (senare Scania-Vabis) inlade stora
förtjänster om denna verkstads i fråga om kvaliteten synnerligen högtstående
automobil-tillverkning. Tändkulemotorer, ursprungligen av amerikansk modell, började 1899 tillverkas
vid J. V. Svenssons motorfabrik i Augustendal, vars »Avancemotorer» ännu ha stor betydelse
som drivkraft, speciellt för lantbruket. De allra viktigaste förbättringarna av dieselmotorn
ha sedan 1900 utförts av J. Hesselman vid Aktb. Diesels motorers verkstäder i Sickla.
Aven i fråga om utombordsmotorer har Sverige under de senaste 20 åren tillkämpat sig
en ledande ställning. Slutligen må påpekas, att problemet om sprit som motorbränsle i
hög grad intresserat svenska uppfinnare.
Turbintillverkningen har för Sverige, med dess rikedom på vattenkraft, varit av stor
betydelse och fyller numera icke blott det egna behovet utån har även givit upphov till
en betydande export.
Ett par av verkstadsindustrins grenar äro typiska exportindustrier, nämligen
separator-ocli kullagerfabrikationerna. Mjölkseparatorn uppfanns av G. de Laval 1878, och den
fabriksmässiga tillverkningen övertogs 1883 av Aktb. Separator i Stockholm. Då tiden för
de Lavals patent utlöpte vid sekelskiftet, upptogs tillverkningen av ett flertal firmor, av
vilka dock numera de största kontrolleras av Aktb. Separator. Även kullagertillverkningen
i Sverige har numera samlats under ett företag, Aktb. Svenska kullagerfabriken, som 1907
grundades för exploatering av doktor Sven Wingquists konstruktioner av självreglerande
lager. Världsberömda äro även de av doktor G. Dalén uppfunna gasbehållarna och
automatiska belysningsapparaterna, vilka sedan 1904 tillverkas vid Svenska aktb.
Gas-accumulator.
Interiör från ett modernt mejeri. Installationen verkställd av Aktb. Separator.
Mejerihanteringen, sedan 1870-talet en viktig exportindustri, betjänade sig ända
in på 1880-talet av gräddsättning i cylindrar och handskumning av mjölken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
