Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidsminnen i norra Vättersbygden - Hammars kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARS KYRKA.
S:t Olov Haraldssons bild, vilken har den forna
po-lykromin — grön dräkt, röd mantel — rätt väl bibehållen,
överlämnades 1910 tillsammans med ett s. k.
sakramentshus (från 1300-talet) till Statens historiska museum.
Där förvaras vidare från Hammars älsta kyrka en
mycket märklig madonnabild i träskulptur från åren 1175—1200.
Madonnans händer och krona äro förstörda.
Dräkterna ha varit helt förgyllda, likaså håret. Håret bäres
flätat i långa flätor enligt ett mode, som på 1100-talet var
det vanliga. Stolen, på vilken bilden sitter, erbjuder
likheter med dem, som ännu äro bevarade från romansk tid.
De koncentriska ringarna i skulpteringen samt de
o-naturliga mantelvecken äro influerade från vissa
by-zantiska elfenbensskulpturer. — Bilden härstammar från
en träsnidareskola, som varit verksam under
1100-ta-lets senare del och som stått i direkt beroende av de
konst-ateljeer, vilka utfört den berömda skulptursmyckningen
av västportalen å katedralen i Chartres i mellersta
Frankrike. Det torde varit de från Frankrike utgående
cisterci-enserklostren, som utgjort förbindelselänken.
Hammarmadonnan liknar mest en del madonnor i Östergötland
och är kanske kommen därifrån samtidigt med
grundläggandet av Riseberga nunnekloster i Närke något år vid
1100-talets slut.
Den gamla kyrkan var ursprungligen helt liten
och till största delen av träkonstruktion. Dess
tornspira var av den älsta typen, pyramidalisk (liksom Mosjö
och Hardemo m. fi.) och tillhörde den äldre medeltidens
romanska stilperiod. År 1411 blev kyrkan försedd med valv
av tegel, »som bevisas», heter det i en handling på
1720-talet, »av ett monument i chorvalvet, däri står uthugget:
Sub Wenero de Oesterby anno Christi 1411.»
Detta monument bestod av en »slutsten» av trä i hjässan
pä ett av valven. I dess mitt var en nu förkommen bild
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
