Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Smör-Lars var död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 NÄR SMÖR-LARS VAR DÖD.
han hade gjort dig faseligt mycket godt, efter du)
försvarar honom så grant. Du har la aldrig
fått låna pängar af honom — för då sitta de
bra löst. Kom du ihåg det.» I
»A, du vet inte, hur löst de sitta, det är la
fler, som ska ärfva än du,» mente Krister och
gick sin väg. I
»Ha, ha! Du menar Petter. Han skall,
förstår sig, ha din Elin. Ha, ha, ha!» grinadej
Rackare-Nils efter honom. »Hå, hå! När Petter
får ärfva Smör-Lars, så brorson han Un är, då
vill jag bli en lort. Han led inte, att se honom
en gång — men oss kunde han både se och tala
med. Ha, ha, ha!» I
»Jaa!» sade Skorfva-Kristian och grinade
belåtet.
Fram på eftermiddagen kom Petter, som nu
tjänte dräng hos kyrkevärden i Kröplinge, dit
till Lyngås. Och när Elin skulle gå ut i marken
och repa eneris till att strö på gården, så följde
han med hanne. Petter gick där tyst, liksom i
tankar. Elin tittade på honom gång på gång.
»Du är så tyst i dag, Petter,» sade hon till
slut.
I »Ja, jag går och tänker på farbror. Nu
nar han lämnat detta världsliga,» sade Petter.
»Ja,» sade Elin. »Det bästa är, att han var
ba npjd med att få komma bort. En af de siste
dagarna han lefde — han yar då så illa sjuk så
––-så satt jag vid hans säng och läste högt i
salmeboken för honom. Då tog harf min hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
