Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halta Stina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 MALTA STINA.
i dörren efter sig. Och så gick han ur stuga ocli
i stuga och jämrade sig och svor, för Halta Stina
hade gjort honom utfattig och bedragit honom
så räligt. Fast det brydde la folk sig inte
mycket om, de visste godt, att Anders Langlätt
aldrig hade haft någon rikedom att mista. Och
så visste de med, att så länge Halta Stina hade
ägt nånting, så länge hade Anders Langlätt
mått rent som en bock i ett kålland.
Nu blef Halta Stina så illa sjuk så. Ja,
hon trodde rent, att hon skulle dö, när Anders
hade gått ifrån hanne.
Men om kvällen så kom ungdomen och
skulle titta till hanne, först en och så en till ochj
så undan för undan, tills hele byns ungdom var
samlad där i stugan, och Kalle Speleman var
med. Och de kunde inte hålla sig allvarsammaj
länge, dessa unga människorna. Innan någon
visste ordet af, så var där spel^och dans och lust.
Halta Stina låg allvarsam i det längsta öébj
tittade på detta galna lifvet. Men rätt som
det var, så kunde hon inte bli stilla i sängen
längre, utan hon upp och satte på kitteln och
så höll hon krog hele kvällen i ända och
gapade och grinade, så godt hon orkte. Hon
hade inte godt vid att vara tungsint, Halta
Stina. Men Anders Langlätt kunde hon inte
glömma. Hon trodde, förstår sig, att hon skulle
fått honom. Men bäst var det för hanne, att
hon slapp den heren, för Anders Langlätt var
en sjane. >!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
