Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA GRÄLLA. 123
I »Gör dig inte galen, däga, och bli ifran
marknaden,» tyckte Johannes och gick ett steg
imot hanne. »Ska inte Johan Petter och du —
–––-,» hviskade han.
B »Det bryr jag mig inte om, när I tanken
sälja Gamla Grälla,» tyckte Neta och gick ifrån
honom och ut i köket.
I »Jag tror, de ä rent ifrån vettet, kvinfolken,»
sade Johannes och var nästan förargad. »Hö, hö!»
I Så gick han ut och tänkte leta upp herarna.
Dem kunde en då alltid tala förstånd med, för
det var karlar. Men kvinf olken!––––»Hö —
när en vill väl!» muttrade han för sig själf.
I Sen han bara fått tag i herarna, därute i
hagen, så kom han- genast i sin goda luna igen.
Det var alltid hans största fröjd att få gå
omkring och visa på och tala om alla de ordningar
och förbättringar, han gjort på sitt ställe, som
han hade tagit imot nästan som ödehemman. I
detta stenröret här vid hagaledet låg minst sina
trehundra lass sten, i det där borta ikring linden
midt i gärdet tvåhundra och i stenmuren
rundtikring hela gärdet och hagagärdesgården — hur
inånga låg där? — inte förslog det med, ja han
| hade ingen räkning på dem. Och han hade
själf brutit upp och kört bort hvarenda sten.
Och alla träden här i hagen! — han hade själf
flyttat hit dem som usla små tornaplar och själf
ympat i dem. Det var rar frukt, för han hade
lamtat ympekvistarna ända nerifrån
Sperlings-■ ölan., Han ruskade ner några äpplen och lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
