Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA GRÄLLA.
I Här blef nu fröjd i stället för pust. — Johannes
måste tala om, hvarför han var så våt, och han
sade la, som sant var, att märren hade slängt
honom i ån, när han skulle rida hem.
Då kunde kvinfolken inte hålla sig för grin
och de grinade mycket värre, än hvad de eljes
skulle ha gjort, nu ofvanpå förskräckelsen. De
ville aldrig sluta upp.
»Jag sålde inte märren,» sade Johannes, som
inte kände minsta trång till att grina.
I »Ui, hi, hi! — Nej, jag trodde la jämt —
hi, hi, hi! — att du bara ville narras med oss
— hi, hi, hi!» sade Johanna Marja och klappade
honom på handen, så vattnet skvätte. »Det var
snällt af dig, hi, hi! — Vi ha ankat så mycket
på, att vi inte följde med dig till marknaden,
både Neta och jag.»
1 »Ha hagaherarna fått sälja stutarna? —
Komma de Inte snart efter?» frågte Neta.
»Ja, sälja ha de la fått. Men jag ger den
onde hagaherarna,» tyckte Johannes. »Vet du,
hvad Johan Petter sade, du Neta?»
[| >Nej kors, hvad sade han?»
»Jo, du, han sade, att bara han kommer
hit, så skall han lära både mig och dig att
I K>ppa maksiss, för vi ä’ envetna — det sade
Ä jag stod själf och hörde ’t, de sågo mig
inte.»
I Neta slog gapen i vädret.
»Ha, ha, ha, ha! Ha, ha, ha, ha! — Sade
■ det? Ha, ha, ha, ha! Ja det kunna vi allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
