Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA GRÄLLA. 151
— Ja, han plockade isterbitarna r grytan, och
liar det blef glöder, så häfde han på hanne och
smälte ut fettet. Sen så skirde han det och
hade det i en kruka. Och det blef inte så illa
litet, fast Grälla hade ätit så dåligt på den sista
tiden — men se, det hade varit godt, det lilla
hon hade fått i sig. Grefvarna gräfde han ner
ute i kålsängen. Och det var så godt stekos i
hele gården, som om där hade varit stort gille.
1 Så skyndte de sig att komma i säng, för
de skulle upp tidigt på ottan och ge sig åstad.
Baseliskens häst stod i stallen, och kyrkevagnen
var smord, så allting var i sin ordning. — Men
någon god sömn fingo de just inte. Det blef
ett väsen hela utlångande natten, ja, värre än
på domedags otta. För alla byns hundar drogos
dit af det goda stekoset, och där blef ett sådant
grafvande efter grefvar och tarmar och ett
sådanf morrande och skällande och bitande hela
natten, så en kunde rent förskräckas. Johannes
var ute med stakar och stänger och körde af
dem gång på gting. Men han hade knappt
luckt förstudörren om sig, innan det var lika
galet igen.
»Detta härna roliga har du, för du var
enveten och skulle smälta istret,» tyckte Johanna
Marja.
»Det är väl, att du får godt af det med,»
sade Johannes bara.
På ottan var Neta uppe och kokte kaffe,
och de gamla rustade sig i ordning till stads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
