Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
ga: »Är någon frånvarande medlem sjuk?» var en
oavbrutet återkommande erinran om solidariteten.
Ty frågan var ej en tom fras. Det fanns en särskild
sjukbesökskommitté, och besvarades frågan med ja,
skulle kommittén genast fylla sin plikt med att
besöka den sjuke och därom ge rapport till logen, som,
ifall så behövdes, vidtog särskilda åtgärder.
Rörande yttringar av såväl enskildas som logens känsla av
solidaritet i dylika fall fick man ofta bevittna.
Logen anslog pengar till läkarevård och mat åt den
sjuke, och unga flickor offrade sig som vårdarinnor
på ett sätt som kom en att tänka på katolska nunnor.
Ingenting karaktäriserade orden så bra som dess
nödord. Om någon ordensmedlem blev utsatt för
fara, utropade han: »En för alla!» Fanns det
inom hörhåll någon godtemplare, svarade denne: »Älla
för enl» och skyndade till hans hjälp.
På knappt ett halvår hade logerna i staden vuxit
till tre. Gellertz var ordförande i en av dem. Mia
var sekreterare där. De hade följaktligen mycket
samarbete. Gellertz hade snart nog lärt sig att
förstå, att han älskade Mia så som han aldrig älskat
förr, att hoppet om att få äga henne blåst bort allt
hans missmod och givit honom nya krafter. Men
han ville ej riskera att mista henne med att för tidigt
bekänna vad hon blivit för honom. Ibland tyckte
han sig finna, att hon mötte honom i samma känsla,
men han visste ej om han vågade tro det. »Jag
måste vänta än så länge», sade han sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
