Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
invände Rose. »De mena, att de lika litet äro
upproriske, då de försöka höja priset på det enda de
ha att sälja — sin arbetskraft — soin köpmannen ar
upprorisk, då han höjer priset på sin vara. De
strejkande ha icke, såsom jag påpekat, visat sig
våldsamma — tvärtom. De ha blott velat tala med
strejkbry-tarne för att övertyga sig om, huruvida dessa hade
fullt klart för sig, vad de gjorde, då de hindrande
ställde sig i vägen för arbets- och klasskamrater, som ville
tillkämpa sig en liten förbättring i sina levnads- eller
arbetsvillkor. Ingripa myndigheterna under sådana
förhållanden, skola arbetarne å sin sida anse, alt det
gäller att skydda arbetsgivarens frihet — att
betala och avlöna sina arbetare som han behagar».
»Här är väl inte fråga om, vad arbetarne tänka
och tycka», inföll disponenten, »utan om vad vi
skola göra, och det vore på tiden att komma till del».
»Du har rätt», erkände borgmästaren, som gärna
velat åt den frispråkige häradshövdingen än en gång.
Men han tänkte: »Dig träffar jag väl».
»Jag tycker det vore skäl att införskriva militär»,
sade disponenten.
»Det var ordet!»
Rlla nickade bifallande utom Rose, och
stads-fiskalen fick nytt mod:
»Det vore utmärkt», menade han. »Finge man
blott tillfälle att en gång uppträda riktigt kraftigt, så
skulle det verka lugnande för långa tider framåt. Då
de finge se, vilken kraft rättvisans arm kan utveckla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
