Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
det enda yrke, som i sig självt är kultur. Framtidens
folk skall rasera stenöknarne — städerna — och bo
på landet, gärna i villastäder med lite större tomter
än nu är brukligt. Jordens produktionskraft kan ökas
i det oändliga. Framtidens folk skall veta, att varken
sann bildning eller sann hälsa är möjlig utan
kroppsarbete. Men det skall ej vara ett arbete, som gör
dess utövare till en själlös maskindel, utan fritt och
självständigt arbete i Gud faders ljuvliga verkstad.
Mindre av nickelkannor, mindre av porslinskarotter,
mindre av broscher — mera luft, mera blommor, mera
frukt, mera bröd! Vi skola återerövra det paradis,
som fru Eva slarvade bort, då ormen konfunderade
henne med sina granna ögon».
»Jag har paradiset, då jag äger dig!» utbrast Mia
och gömde sig vid hans bröst.
Så såg hon upp i hans ansikte:
»Jag har något att tala om för dig. I höst när
du bärgat in din skörd i ladorna, får vår kärlek
också skörda något annat. Vi bli då tre här hemma».
»O, du älskade vännen min! Det finns ingen
människa på jorden så lycklig som jag».
Vårkvällen hade fallit på. Ljusen började
tändas nere i staden.
Gellertz sade:
»Där nere kivas de, slåss de. Här på höjden
härskar ro och lugn. Från denna ostängda rymd
skola vi sända befrielsens lösen ut till den krets, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
