Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nr 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Socialisera skolan!
”Låt oss socialisera skolan” lyder ett
maningsord, som man får höra allt oftare
numera. Ibland blir det förstått, ofta
blir det missförstått. Det betyder inte,
att skolan skall vara en rekrytskola för
något visst socialistiskt parti. Det
betyder däremot, att skolan skall vara — mer
än den är nu — en förberedelse för det
samhälleliga livet, det sociala livet. Det
betyder, att skolan mer än den nu gör
skall lära det man behöver i det verkliga
livet, inte bara kunskaper utan också
goda vanor och arbetslust och förmåga att
klara sig själv och att hjälpa andra, att
ha social pliktkänsla. I båda fallen
brister nog vår skola, hur god och prisad den
än må vara. Den lär en massa saker, som
snart äro glömda och borta för alltid,
men den lär oftast inte begär efter
kunskap. Hur många barn äro glada åt att
gå i skolan? Där lär man en rad
förträffliga saker, att läsa och skriva och
räkna och mycket annat, men endast
sällan att tänka. Och att handla, sedan man
tänkt.
I våra dagar, då så många fått upp
ögonen för vad det betyder att ha ett
välordnat hem för att kunna göra ett gott
arbete, för att vara effektiv och ”i form”,
då bör det inte vara svårt att inse, vad
en god skola betyder. En god skola ger
sina elever frihet och lär dem att begagna
denna frihet till sin egen och till allas
välfärd. En god skola lär ut nyttiga
kunskaper på ett sätt, att det väcker
elevernas intresse. En god skola lär dem att
ta hänsyn till sig själv och till andra och
hur man skall kunna inordna sig i
samhället. En god skola lär eleverna att
tänka och handla fritt och låter dem
känna verklig skaparglädje. En god skola
är en skola för livet. Den är en skola
för alla.
Men vad hjälper det oss, om vi vinna
hela världen men förlora oss själva? Vad
hjälper det oss, om vi nått vår goda
bärgning eller mer, ha ett vackert hem och
familj, men ändå äro olyckliga, andligen
krymplingar? En god skola, en
socialiserad skola, är därför också en fri
skola, som lär oss inte bara ätt iniordna oss i
samhället utan också att realisera det
bästa inom oss — och att leva lyckliga.
Ingemar Lundgren.
____________________________________________
Spara för ett mål.
Framåtskridandet och välståndet
äga sitt ursprung i sparsamheten —
detta vare sig fråga är om individen,
näringslivet eller staten. Genom
sparsamhet kan frukten av dagens
arbete njutas i morgon. Som man
sår, så skördar man.
Utan sparsamhet utsättes varje
nation för verklig fara, dess
materiella och andliga liv dör, dess konst
förtvinar och dess samhällen
krympa samman. Med iakttagande av
sparsamhetens krav bliva
individerna välbärgade, handel och industri
vinstbringande, vetenskap och konst
blomstrande. Sparsamheten är en
kraft att räkna med, ty den skapar
och bygger upp bestående värden.
Varje hem, varje industriellt eller
kommersiellt företag, överhuvud
taget allt av värde, har den att tacka
för sin existens.
Sparsamhet är icke detsamma som
girighet. En nation av gnidare, som
alla gömma sina skatter, är icke
målet. Ett samhälle av dylika skulle
snart dö av brist på det allra
nödvändigaste.
Den, som spar med ett mål för
ögonen, han hjälper sig själv och sitt
land.
Innerst i varje människas hjärta
finnes en längtan til hemmet. Ett
hem är också något
eftersträvansvärt. Det är icke endast en byggnad,
dit vi gå för att äta och vila. Nej,
det är något vida mera. Det är
kärlekens och harmoniens hemvist. Det
är tanken på hemmet, som inspirerar
oss i vårt arbete, och det är det vi
längta efter, då arbetet är slut för
dagen.
Hemmet är de gamlas glädje och
de ungas hopp. Att skapa ett hem är
ofta förknippat med försakelser och
uppoffringar. Men, när målet är nått,
då känna vi oss rikeligen belönade.
________________________________________________
Vantegnidning
Av överlärare CARL OTTOSEN
Motto: Den som har en frisk
och stark kropp äger
jordens största skatt.
Vantegnidningen är en utmärkt
behandling för nervositet,
nervsvaghet, sömnlöshet, tungsinthet, bleksot,
blodfattigdom, dålig matsmältning,
mag- och tarmkatarr, försvagad
ämnesomsättning, anlag för förkylning,
gikt, reumatism och för högt
blodtryck, slapp, overksam hud, trötthet,
olust och andra lidanden, där det
gäller att få bättre krafter, aptit, större
arbetsförmåga och nytt livsmod.
Det att krafterna i hela
organismen stiga, det att livsprocesserna
försiggå med högre intensitet, det att
ämnesomsättningen kommer i den
finaste ordning, det är hälsa, och det
betyder i sin helhet: Den största
möjliga frihet från plågor året runt;
det högsta dagliga välbefinnande,
den största arbetsförmåga, den
största rikedomen på initiativ, den
högsta förvärvsförmåga, de bästa
ekonomiska villkor, det rikaste själsliv,
den ljusaste livssynen och den mest
varaktiga ligsglädjen. Tag därför
ett steg i rätta riktningen genom att
strax börja med den dagliga
vantegnidningen.
KALLVATTENGNIDNING FÖR FRISKA.
Hjälpmedel: En balja eller ett
badkar med vatten direkt från
vattenledningskranen i badrummen (5—10
gr. C.) eller rumsvarmt vatten (15
gr. C.), ett par goda frottérvantar
och tre eller fyra handdukar, helst
av frottér-tyg.
Tillvägagångssätt: Man ställer sig
på huk över baljan eller badkaret och
doppar vantarna samt bearbetar
därefter huvud, ansikte och hals med
vantarna, som drypa av det kalla
vattnet. Därefter flyttar man sig
litet längre in över kärlet, för att
kunna uppfånga det nersilande vattnet,
och fortsätter med att behandla
bröstet och underlivet på samma sätt.
Därefter frotteras ljumskvecken och
lårens främsta, invändiga, översta
parti. Härefter komma armarna och
ryggen. Vid avgnidningen av
ryggens nedersta parti, kors och länd är
det emellertid praktiskt att sätta sig
ännu längre in över kärlet, så att
detta också i detta fall kan uppfånga
det överflödiga vattnet. Till sist
sätter man fotterna omväxlande ner i
vattnet under det att man bearbetar
låret och underbenen.
Under behandlingen av de
särskilda kroppsdelarna doppar man efter
några gnidningar alltjämt de
bevan-tade händerna ånyo ned i badkaret
för att hålla dem tillräckligt våta
och kalla, och man tager härunder
nödig hänsyn till de särskilda
kroppsdelarnas beskaffenhet och
nervrikedom. Således avgnider man
ansikte, bröst, underliv, höfter och
lårframflator oftare och kraftigare
än de övriga partierna av kroppen,
ty de äro långt nervrikare än t. ex.
ryggen. Man uppnår nämligen
härmed en större och bättre verkan av
badet. Till vägledning kan anföras:
Ansiktet och halsen 5—6 gånger;
bröstet och underlivet 8—10 gånger;
ljumskarne och lårflatorna 6—8
gånger; armarna 1—2 gånger;
ryggen och vartdera benet 2—3 gånger.
T. o. m. äldre personer kunna på
kort tid uppnå tillräcklig smidighet
för att avgnida hela ryggen med
vantarna, när de övat sig i det. Men
naturligtvis kan man också särskilt
bearbeta ryggen med en i vatten
doppad frottérrem.’
Verkan: När man utför
behandlingen raskt och behändigt och har
vatten av passande temperatur i ett
rum med ej för kall luft, uppnår
man alltid utmärkta resultat av
detta bad, detta ej minst av den
anledningen att det, taget på det riktiga
sättet, egentligen är en trefaldig
behandling. För det första är
vantegnidningen till följd av det kalla
vattnet, som överallt träffar huden
en utmärkt kallvattensbehandling,
som starkt påverkar detta viktiga
organs nerver, kärl och körtlar. För
det andra verkar den med badet
förbundna kraftiga gnidningen av hela
kroppens yta, att vantegnidningen
till sin natur samtidigt blir en god
hudmassage, vars utmärkta
verkningar ytterligare förhöjas av den torra
handduks-frottéringen, varmed
behandlingen avslutas, och till sist och
för det tredje äro de med
gnidningen och avtorkningen förbundna
rörelserna en riktigt god
muskelgymnastik, som har sin stora betydelse
för blodomloppet och nerverna. Vi
känna därför ingen
kallvattensbehandling, som är så praktisk för det
dagliga badet för friska människor
och samtidigt så fördelaktig som
denna. Utförd på rätta sättet,
främjar den blodbildningen, styrker
nerverna och befordrar
ämnesomsättningen. Ja, det är ej någon vävnad
eller organ, som ej påverkas
gynnsamt. Hudverksamheten förhöjes;
blodomloppet förbättras;
körtelavsöndringarna i och utanför
matsmältningskanalen försiggå med
ökad kraft, något som man erfar bl.
a. genom den ökade matlusten o. s. v.
Därför verkar också denna utmärkta
badform så välgörande på hela
hälsotillståndet, arbetsförmågan och
livskraften, samtidigt som
oemottagligheten för förkylning och andra
sjuk-domsangrepp stärkes.
Välbefinnandet och humöret stiger; så
småningom skapas villkoren för utvecklandet
av den rätta livsglädjen.
 |
| Nacke och rygg. |
REAKTIONEN.
Det gäller vid
kallvattens-vantegnidningen såväl som vid andra
kallvattensbehandlingar, att man, för
uppnående av de stora fördelarne,
noga aktger på reaktionen.
Vantegnidningen har likasom alla andra
badformer en aktion eller för-verkan
och därpå en re-aktion eller
efterverkan. Förverkan består i, att
huden och hudkärlen sammandraga sig
så, att huden blir blek och rynkig,
under det att blodkärlen i de inre
organen utvidga sig. Samtidigt
inträda frossbrytningar; svetta
vsöndringen hämmas, och huden kännes kall,
men om man reagerar, inträder
strax därefter en efterverkan, som
visar sig i långsam, kraftig puls,
stark utvidgning av hudkärlen och
sammandragning av de invändiga
blodkärlen. Huden blir fyllig, varm,
röd och rik på blod.
Hudverksamheten stiger, hjärtats kraft förökas,
andedräkten blir djup och
regelbunden, under det att hela organismen
genomströmmas av ett starkt
välbefinande såsom tecken på reaktionens
gynnsamma inverkan på
livsprocesserna.
Reaktionsförutsättningar: För de
mera svaga är det isynnerhet av
betydelse att åstadkomma de
gynnsammast möjliga villkoren för
reaktionens inträdande. Följande
omständigheter äro särdeles viktiga:
1) Man bör helst vara så varm
som möjligt, när man begynner med
kallvattensbehandlingen, ty desto
lättare reagerar man.
2) Luften i det rum, vari man
tager vantegnidningen, får ej vara
för kall.
3) Ju raskare man arbetar, och
ju kraftigare man gnider, desto
lättare inträder reaktionen.
4) Snabb och noggrann
avtorkning efter badet med kraftig
gnid-ning och frottéring främjar
efterverkan.
5) När det är svårt att uppnå
den rätta efterverkan, kan man på
konstlad väg framkalla den genom
att strax före
kallvattensbehandlingen förtära någon varm dryck, t. ex.
fläderté, varm saft ö. s. v.
Vad kostnaden angår, så behöver
den ej bli annat än obetydlig. Köper
man de av stark Jinnetråd tillverkade
frottérvantarne och behandlar dem
ordentligt så vara de mycket längre.
|
| Gnidning av underben. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyagbghsb/0006.html
