Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nr 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H.S.B:arnas sida
 |
| H.S.B:s första nybyggnad, kv. Åreskutan, Sofiagatan. |
Vi fortsätta diskussionen om
H.S.B.-bostäderna. Ordföranden för Åreskutan,
hr Ture Johansson, förtroendemännen för
Omberg I ooh II, hrr J. O. Lindholm och
Anton Norling, ha i dag ordet.
Badrummet är viktigast.
Anton Norling är övertygad om att
badrummet är H.S.B.-bostädernas största
attraktion. Hur det nu är så äro
människorna mera hygieniska och
renlighetsälskande än man tror. Ingen som har fått
badrum skulle vilja mista det. När jag
bodde i en omodern lägenhet, var det
alltid med vemod jag gick hem ifrån
arbetet. Kom någon på besök, fick jag inte
tillfälle att tvätta mig, det var inte
trevligt att stå i köket, där min fru höll på
med matlagningen, och jag kunde inte
gärna vara i rummet. Nu går jag bara in
i badrummet, där är tillräckligt med
vatten och varmt vatten på alla tider, och
jag känner mig som en ny människa, när
jag är färdig. Just för arbetarna anser
jag badrummet vara ytterligt viktigt.
Hela eftermiddagen är ju förstörd om man
inte genast vid hemkomsten får tillfälle
till grundlig toalett.
Jag tror också, att det just är
badrummen, som hålla på att göra H.S.B.
populärt bland de bredare lagren. Folk som
kommer på besök vill alltid först se
badrummen och ta del av vad de ha att
bjuda på som inte finns i andra hus.
Det framfördes vid något tillfälle den
uppfattningen, att folk inte använde
sina badrum utan begagnade dem som
garderober. Detta håller inte alls streck i
H.S.B-husen. Men så ha också alla
flyttat dit med en länge närd önskan att
få ett badrum och därför förstå de också
att använda det som familjens mest
välsignelsebringande rum.
När H.S.B. började sin verksamhet
rådde nog bland arbetarna den
uppfattningen, att företagets bostäder endast
vore avsedda för medelklassen. Denna
uppfattning kan nu sägas vara försvunnen,
sedan man gjort besök i de moderna
bostäderna och insett, att de förmåner som
H.S.B-bostäderna erbjuda, tillfullo
utgöra kompensation för den merhyra, som
i jämförelse med avgiften för en
mindervärdig bostad här måste erläggas. Det
är också, menade Norling, bland
industriarbetarna en allmän önskan att kunna
förvärva sig en H.S.B.-bostad.
|
| TURE JOHANSSON |
Med god vilja kan en arbetare skaffa sig en modern bostad.
Det är få arbetare, säger Ture
Johansson, som kan skaffa sig ett eget hem,
men väl en egen bostad i en
bostadsförening såsom t. ex. H.S.B. Därtill blir
moderniteten i ett större bostadshus
billigare än i de egna hemmen.
Man hör ofta folk resonera som så att
”jag vill inte teckna lägenhet i en
bostadsförening, för jag vet inte vem som
kommer att bo på samma svale som jag”.
Det ligger kanske ett visst berättigande
i dessa farhågor, man har ju en del
saker gemensamma, och får man en av
naturen tvistsökande familj till granne, så
hjälper det inte, om man är aldrig så
fridsam själv. Ens barn kanske störa
lite i trapporna och strax är det färdigt.
Alla dylika farhågor kan man kasta åt
sidan i H.S.B.-hus på grund av att
lägenheterna äro helt avskilda från varandra.
Varje familj har eget W. C.
(privatfastigheterna med smålägenheter äro
försedda med för svalelaget gemensamt W.
C.). Barnen i H.S.B.-husen ha stora
gårdar att leka på, därigenom att
gårdarna ej äro uppdelade i bås till varje hus,
ooh på dessa öppna platser med sandhögar
trivas de bättre än i trappuppgångarna.
En del människor äro rädda för stora
bostadsföreningar. H.S.B:s
uppdelande i dotterföreningar har visat sig föra
just till rätta storleken för ett gott
samarbete. Också har det icke heller varit
någon kontrovers mellan medlemmarna
|
FRU HEDVIG JOHANSSON
Ordf. i H. S. B:s kvinnoråd |
här, fastän, vår dotterförening är den
äldsta i Göteborg. Alla tycks vara
inställda på att leva så att anledning till
tvister ej skola förefinnas.
Spekulation är utesluten när det gäller
H.S.B:s fastigheter. Detta gäller även
vid överlåtandet av en lägenhet i
H.S.B:s dotterföreningar. Stadgarna
föreskriva nämligen att om lägenhet
överlåtes på annan person inte mera får
erläggas för lägenheten än förutvarande ägare
har erlagt i insats plus amorteringen.
Rationell sparsamhet nödvändig.
J. O. Lindholm på Omberg II är en av
H.S.B:s pionjärer, då det gäller
sparandet till en bostad. Han har i
praktiken bevisat vad folk brukar säga vara
endast en teoretisk möjlighet. Det är
uppbyggande att höra honom berätta om hur
målet, den goda bostaden, det goda
hemmet, förmådde samla
familjemedlemmarna och knyta dem intimare samman.
Sparandets tid blev ej för hans familj en
umbärandets tid. Det blev en det
gemensamma hoppets och längtans tid, och den
fasta familjelyckan, som under denna tid
ytterligare stärktes, har också varit ägnad
att i andlig måtto bygga upp det nya
hemmet i den nya bostaden.
Hedvig Johansson: Upp kvinnor till reformation av hemmet!
H.S.B:s kvinnoråd är bara i sin linda.
Det vore att överdriva om vi sade oss ha
som organisation lämnat det allra minsta
lilla bidrag till bostadsfrågans lösande.
Men vi ha en god vilja. Och de planer
|
| J. O. LINDHOLM |
vi nu ha i verket kan kanske komma att
visa sig bära frukter om något år. En
av planerna kanske inte kan vara så
farlig att förråda. Den går nämligen ut på
att i samråd med H.S.B. anordna en
utställning på kv. Kärleksörten för att där
visa, hur man kan dela upp ett ytinnehåll
på 40 kvm. och ändå få en hygienisk
bostad, där även en relativt stor familj kan
disponera för det första var sin sovplats
på nätten, för det andra god plats på
dagen och för det tredje trevnad i varje vrå
till och med i kokvrån. Till detta vill
jag personligen poängtera, att ovan
omtalade ytinnehåll icke är våra
maximumfordringar för en större familj. Men
det är ju en ekonomisk fråga för varje
lägenhetstagare, och därför vill det till att
göra det bästa möjliga av det som kan
åstadkommas. När man då samtidigt
tänker på att i en familj som är stor vid
inflyttningen, någon eller några av de äldre
barnen enligt vana och tradition själva
sätta bo, smälter familjen ihop och
platsen för de återstående blir större och
större, kan åtgärden att bygga så små
dimensioner även försvaras. Till detta vill
jag säga:
Kvinnorna ha hittills icke haft något att
säga till om i samhället. Synes det inte
tydligt nog på bostadsläget? Ingen kan
övertyka mig om att samhället hade sett
ut som det gör, om kvinnorna från
urminnes tider stått för rusthållet. Ingen kan
heller stå upp och säga till kvinniorna: Se
edert verk! Vi stå inte heller anklagande
men vi stå spörjande. Kan du, o man,
vara skapelsens krona? Nu kunna vi,
fastän sent, gripa in. Männen äro i
allmänhet inte så kritiska emot varandra, när
det gäller bostaden, därför att de alla äro
ju så förståndigt inriktade.
Låt oss kvinnor hugga i och försöka visa
vad vi duga till!
____________________________________________
H.S.B:s Kvinnoråd
har beslutat att för stadsfullmäktiges
valnämnd föreslå tre ledamöter i den
undersökningskommitté, som skall utreda, huru
många dåliga lägenheter inom staden som
böra utdömas i höst. Det är att hoppas,
att valnämnden tar Kvinnorådets förslag
i beaktande, då ju detta blir en god hjälp
för densamma att få tag i personer, som
både äro kompetenta att bedöma
förhållandena och dessutom ha tid att ägna sig
åt denna helt visst krävande och viktiga
uppgift.
|
| ANTON NORLING |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyagbghsb/0007.html
