- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
16

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acetonämi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

Acetonämi

Produktionsfodret innehåller alltför liten mängd av lätt digererbara kolhydrater d. v. s.
socker och andra kolhydrater, som kunna överföras till socker. Eller ock kan på grund
av rubbning i cellulosajäsningen i våmmen icke tillräckliga mängder socker där
produceras. För bildning av mjölksocker räcker alltså ej fodrets kolhydrater till. Kon måste då
täcka sockerbristen genom att tillgripa kroppsfett, vilket i levern kan omvandlas till
socker. Härvid bildas aceton som biprodukt. Mjölkfettet bygges upp med hjälp
ax-fodrets fett, kroppsfettet eller genom omvandling av kolhydrater till fett. Detta sker
huvudsakligen i levern. Mjölkens innehåll av äggvita hämtas till större delen från fodrets
äggvita. Om våmdigestionen ej är inställd på äggviterikt foder bildas här giftiga
äggvite-nedbrytningsprodukter, som skadligt påverka levern. Denna blir alltså i samtliga dessa
fall hårt ansträngd och kan ej fylla sin uppgift. Följden blir att de rubbningar i
ämnesomsättningen uppstå, som vi sammanfatta under begreppet acetonämi.

utom prima vallhö, även melass 2—
3 hg per dag, rotfrukter, måttliga,
så småningom ökade
kraftfodergi-vor, huvudsakligen bestående av
vetekli och gröpe.
Kraftfodergivor-na skola ej nå toppen förrän ca 12
—14 dagar efter kalvningen. Vidare
bör allsidigt mineralfoder i lagom
kvantitet givas även under sintiden.
— Fåren få många gånger före
förlossningen stå på ensidig och knapp
utfodring och angripas därför av
acetonämi (vanligen kallad acidos)

vid denna tid. Mest påfallande
symptom är kramp, varför
skötaren tror, att det rör sig om
hjärn-störande. Emedan fåren till att
börja med visa mycket obetydliga
symptom, upptäckas
sjukdomsfallen ej förrän det är för sent,
varför utsikterna till gott resultat av
behandlingen då äro mycket dåliga.
Acidosen förebygges genom att
rotfrukter, melass, gott hö, vetekli,
torr jäst och fosfater få ingå i
foderstaten. Hfld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free