Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acetylén - Acetylsalicylsyra - Aciditet - Acidos - Acklimatisering - Ackord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Acetylén är en kolvätegas något
lättare än luften och framställes ur
kalciumkarbid genom sönderdelning
med vatten. Acetyléngasen brinner
med starkt lysande låga och har
därför fått användning i fyrar och
strålkastare. Den begagnas även
som drivmedel i motorer och vid
svetsning samt i den kemiska
industrin, då man därav kan
framställa alkohol och etylén. KIK.
Acetylsalicylsyra är ett mycket
använt febermedel. Har sin mesta
användning vid behandling av akuta
reumatiska sjukdomar.
Aciditet är detsamma som
surhetsgrad, se Reaktion.
Acidos är acetonämi hos får, se
Acetonämi.
Acklimatisering, växters och djurs
anpassning till yttre betingelser,
framför allt till
klimatförhållandena. Man skiljer mellan: 1) Ej
ärftlig anpassning, även kallad
individuell, som utmärkes därav, att
en individs egenskaper anpassas
efter de förhållanden, varunder han
lever. En maskrosplanta från
Mellansverige, som delas i två delar,
varav den ena delen planteras i
fjälltrakterna och den andra på
slätten i södra Skåne, ger upphov
till två helt olika plantor. Den i
fjället växande plantan blir liten
med tättsittande, korta blad. Ur
ärftlig synpunkt äro de lika, men
den ena hälften har acklimatiserats
till de yttre betingelserna i fjällen,
den andra hälften till betingelserna
på slätten. Vad som gäller för
maskrosen, gäller också för andra
växter. — Djuren kunna också
härdas efter klimatet. Få de gå ute till
sent på hösten, blir deras hårpäls
längre och tätare, och även i övrigt
anpassas de till kyla genom
utevistelse. Om djuren vistas ute
några timmar dagligen under den kalla
årstiden, blir detta en praktisk
tilllämpning av acklimatiseringen, som
avser att få djuren mera
motståndskraftiga mot kyla. — 2) Ärftlig
anpassning talar man om, då inom en
population (se d. o.) ett utval sker
så, att de för de rådande
förhållandena mest lämpliga individerna
förökas starkast och därigenom så
småningom bli förhärskande.
Därigenom kunna egenskaperna hos en
ras eller stam starkt förändras i
en viss riktning, men förändringen
kan dock ej gå längre än de
ärftliga anlagen tillåter. Inom en ren
linje (se Ärftlighetslära och
Växtförädling) kan någon
förändring genom ärftlig anpassning ej ske.
Individerna i en ren linje äro
nämligen i allmänhet konstanta och
ändra ej sin karaktär. De flesta av
våra vetesorter och kornsorter äro
t. ex. rena linjer. De kunna ej
acklimatiseras, utan i stället måste
man välja sorter, som redan från
början äro lämpliga för de yttre
betingelserna i den trakt, där de
skola odlas. Anpassningen för dessa
förhållanden har växtförädlarna
sörjt för i sina arbeten med
sortframställningen. Ew. Å.
Ackord. När ett arbete betalas
uteslutande efter den arbetsmängd,
som utförts, säges arbetet ha blivit
utfört mot ackord. Dikesgrävning
mot ackord betalas alltså per meter
grävt dike o. s. v. Ackordslön kan
med andra ord sägas vara
detsamma som stycklön. Ackordet har
avsevärda fördelar både ur
arbetarens och arbetsgivarens synpunkt.
Vid ackordsavlöning belönas den
duglige arbetaren, ty ju flitigare
han arbetar, desto större blir hans
dagsinkomst. Den mindre flitige
arbetaren blir bestraffad genom att
hans inkomst blir liten. Ett riktigt
satt ackord är alltså en rättvis
löneform. Det senare kan däremot ej
sägas om den i jordbruket hittills
så gott som allenarådande tidlönen.
Vid denna få alla arbetare samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
