Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ag - Agat - Ageratum - Agglutinationsprov - Agglutinin - Agnar - Agrar - Agrarpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Agat — Agrarpolitik
stånd; på fastlandet förekommer
den sparsamt i Syd- och
Mellansverige. Ag har på Gotland använts
mycket till taktäckning. D. L.
Agat, se Kvarts.
Ageratum, se Leverbalsam under
Blomsterodling, sommarblommor.
Agglutinationsprov. Ett djur, som
lider eller nyligen lidit av en viss
smittsam sjukdom, har i sitt blod
immunkroppar (se Antikropp)
eller s. k. agglutininer. Genom
agglutinationsprov kunna dessa påvisas i
blodet. Allt eftersom de förekomma
i större eller mindre mängd talar
man om olika
agglutinationsvär-den. Detta prov har fått stor
betydelse för diagnostiserandet av
sjukdomen smittsam kastning
(Bang-abort) hos nötkreatur. Hfld.
Agglutinin, se Agglutinationsprov.
Agnar av stråsäd och klöver an vändas
gärna i utfodringen. Till sin
sammansättning påminna de ganska
mycket om motsvarande halmslag,
men ha något högre fodervärde än
dessa. Av stråsädesagnar äro
havreagnarna bäst som foder, därnäst
veteagnarna. Rågagnar ha en
mycket hög växttrådhalt, som gör att
deras näringsvärde är lågt.
Kornagnarnas skarpa borst kunna
medföra åtskilliga obehag för djuren.
Klöveragnarna, som överträffa
stråsädesagnarna i fodervärde,
användas i första hand till höns och
svin. Agnarna äro efter
tröskningen ofta starkt bemängda med
ogräsfrö. Man befrämjar därför i
viss mån ogräsets spridning genom
att använda agnar till foder eller
strö. Agnarnas sammansättning
och fodervärde belyses i
foderme-delstabellen i sista bandet. Rbg.
Agrar. Ordet agrar kommer från
latinets ager, som betyder åker. Det
användes i samband med åtskilliga
sådana företeelser inom
samhällslivet, som ha med jordbruket att
göra. Agrarpolitiken t. ex. är den
gren av näringspolitiken, som
sysslar med jordbruket.
Agrarsocialismen vill lägga jorden under statens
ägo. Agrar är också i många länder
förenat med namnet på starkt
jord-bruksbetonade politiska partier. I
Danmark har funnits ”Danmarks
Agrarf orening”, som spelade en
viss roll omkring sekelskiftet.
”Agrarpartiet” i Finland är ett av detta
lands större partier. Åren 1895—
1903 fanns hos oss ”Sveriges
Agrarförbund”. Rbg.
Agrarpolitik. Genom sin agrarpolitik
försöker staten påverka
jordbruksnäringens läge eller utveckling.
Under den svåra jordbrukskrisen på
1930-talet tillvann sig
agrarpolitiken större intresse än någonsin
förr i Sveriges historia. De
agrarpolitiska åtgärderna kunna delas
upp på tre huvudgrupper, varav
den första berör kredit- och
skuld-sättningsfrågor, den andra sysslar
med produktionsteknik och
produktionskostnader, medan den tredje
befattar sig med marknaden för
jordbruksprodukter. — Genom
statens medverkan ha hos oss
inrättats kreditinstitut, vilka helt eller
delvis (jordbrukskassor,
hypoteks-föreningar), äro avsedda att stå
jordbruket till tjänst. Åtgärder
mot överdriven skuldsättning ha
varit på tal, men ej förverkligats i
Sverige- —• Genom att understödja
skolor och konsulentverksamhet,
växtförädling och annan
jordbruksforskning samt genom att reglera
fastighetsbildning och lämna
bidrag och lån till fastigheternas
förbättring och anskaffande av
avels-djur, maskiner och jordbrukskalk
etc. främjar staten jordbrukets
produktion. Storstilade
agrarpolitiska åtgärder av detta slag
förutsättas i riktlinjerna för den stora
jordbruksref ormen av 1947 (se
Jordbruksreformen). — Mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
