Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andning - Andningsorgan - Andsträck - Aneroidbarometer - Angloarabiskt fullblod - Anglonormand - Angorageten - Angorakanin - Anilin - Animal - Animaliskt protein - Anis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andningsorgan — Anis
41
andas livligare än vilande och
färdigbildade (torra frön, potatis);
andningen är livligare i värme än
i kyla o. s. v. En del av den
frigjorda energien övergår i värme,
men hos växterna är som regel
värmeutvecklingen föga märkbar.
Bakteriers och svampars andning
kan dock ibland ge anledning till
stark värme, t. ex. i ”brinnande”
hö och drivbänkarnas gödselbäddar.
D. L.
B) Djur. Då det gäller djuren talar
man om dels yttre dels inre
andning. Den yttre andningen består i
upptagande av syrgas ur luften
under samtidigt avlägsnande av
kolsyran. Detta sker i
andningsorganen (se d. o.). Till dessa föres
kolsyran av blodet, vilket i stället
upptar syrgas ur luften. Det syrerika
blodet föres sedan till cellerna i
kroppens alla delar, där
förbränningen sker. Här avgiver blodet
syre och upptager kolsyra. Denna
process i cellerna kallas inre
andning. Hjld.
Andningsorgan. Hos de lägsta djuren,
som ha en relativt låg
energiomsättning, upptages syre och avgives
kolsyra direkt genom kroppsytan,
och särskilda andningsorgan finnas
ej. Fiskarna äro försedda med
gälar, vilka bestå av fasta bågar på
vilka slemhinnebeklädda, blodrika
fransar finnas. Då vattnet
intages genom munnen strömmar det
förbi gälarna, där det i vattnet
lösta syret upptages, och kolsyra
avgives. Hos de på land levande
djuren ha andningsorgan bildats,
vilka kunna upptaga syre ur luften.
Denna passerar genom de övre
luftvägarna (näsa, struphuvud och
luftstrupe), där luften skall
uppvärmas, befrias från damm och
erhålla lämplig fuktighetsgrad, ned i
lungornas luftrör
(bronkerna)-Dessa förgrena sig som ett träd.
Ytterst på de finaste grenarna sitta
lungblåsorna, som äro mycket
tunn-väggiga och rikligt försedda med
blodkärl. Här sker avgivandet från
blodet av kolsyra och upptagandet
av syre. Lungorna hänga hos
däggdjuren fritt ned i och fylla ut
brösthålan, vilkens väggar utgöras av
bröstkorgen. Genom de s. k.
andningsmusklerna vidgas
bröstkorgen. Mellan lungorna och
bröstväggen uppstår ett vacuum, varför
lungorna följa med i utvidgningen.
Härvid strömmar luft in i lungorna.
Då sedan andningsmusklerna
slappas, sjunker bröstkorgen ihop, de
elastiska lungorna minska i
omfång, och den förbrukade luften
pressas ut. Hfld.
Andsträck, se Jakt, jaktsätt.
Aneroidbarometer, se Barometer.
Angloarabiskt fullblod, se Hästraser.
Anglonormand, se Hästraser.
Angorageten, se Getraser.
Angorakanin, se Kaninraser.
Anilin, den enklaste och viktigaste
av den aromatiska seriens aminer.
Dess kemiska formel är C6HöNH2.
Anilin finnes i ringa mängd i
sten-kolstjära. Tekniskt framställes
anilin i avsevärd mängd ur
nitroben-sol, CgHäNOo, genom reduktion,
t. ex. med järn och utspädd
svavelsyra. Anilin är en färglös, i vatten
svårlöslig olja med svagt
aromatisk lukt, som kokar vid 182° C och
brunfärgas i luft. Anilin är ett
mycket viktigt utgångsmaterial för
framställning av färgämnen m. m.
F.
Animal betecknar härstamning från
djurriket. Animala födoämnen äro
sålunda djurprodukter. Motsatsen,
dvs. vegetabila födoämnen komma
från växtriket.
Animaliskt protein utgöres av all
äggvita, som härstammar från
djurriket, såsom sådan i kött, mjölk, ägg
och fisk. S- N—t.
Anis, se Kryddväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
