Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arrende - Arrendenämnd - Arrondering - Arsenik - Arsenikförgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Arrendenämnd — Arsenikförgiftning
av jord för bebyggelse,
upplagsplats o. dyl. Det följer i tillämpliga
delar jordbruksarrendet, men kan
ingås för obestämd tid med
upp-sägningsrätt även för ägaren samt
utan skriftligt kontrakt, om
parterna så bestämt. Ett muntligt avtal
får uppsägas av ny ägare, som ej
vid förvärvet förbundit sig att låta
det gamla avtalet stå. Å. E.
Arrendenämnd. Enligt
arrendelagstiftningen av år 1943 skall vid
s. k. sociala arrenden tvistigheter
mellan jordägare och arrendator
beträffande optionsrätt,
arrendesumma och jordägarens
byggnadsskyldighet m. m. hänskjutas till
skiljenämnd. Till en början
tjänstgjorde de s. k.
jordbrukskommis-sionerna som skiljenämnd. Då
dessa avskaffades den 1 juli 1948
inrättades arrendenämnderna vilka
därvid övertogo
jordbrukskommis-sionernas tidigare åligganden
ifråga om arrendefrågor. Rbg-
Arrondering. Ordet Arrondering
betecknar fältens läge i förhållande
till byggnaderna på gården. I mera
vidsträckt bemärkelse betecknar
ordet också fältens form. En väl
arronderad egendom har fälten
samlade i stora regelbundna
figurer runt omkring
ekonomibyggnaderna. En dålig arrondering
fördyrar driften i betydlig grad.
Arron-deringens inverkan på driftens
behov av arbete påverkas dock i hög
grad av transportapparatens
beskaffenhet. Har man små vagnar
och vägar som tvinga till låg
kör-hastighet kan tidsförlusten till följd
av dålig arrondering bli flera
gånger större än där man har
rymliga vagnar och vägar som tillåta
köming med transporttraktor.
Rbg.
Arsenik. Vissa arsenikföreningar,
huvudsakligen salter av arseniksyra,
arsenater, och av arseniksyrlighet,
arseniter, användas —■ nu dock
mindre än förr — som
insektsdö-dande medel, antingen
uppslammade i vatten till besprutning eller
i form av torra pulver till
bepud-ring, utdrygade med overksamma
beståndsdelar. I båda fallen nyttjas
de som maggifter (se d. o.). Förr
användes till besprutning i stor
utsträckning kejsargrönt
(Schwein-furtgrönt), Scheeles grönt samt
blyarsenat; numera brukas
huvudsakligen zinkarsenat i en mängd av
400 gram till 100 liter vatten. Till
bepudring användes nästan
uteslutande beredningar av
kalciumarse-nat. — På grund av
arsenikmedlens giftighet är deras försäljning
och användning reglerad i
giftstadgan, som bl. a. föreskriver att de
för undvikande av förväxling skola
vara tydligt färgade, att de endast
få säljas i obruten
originalförpackning och att de skola förvaras så
att obehöriga ej kunna komma åt
dem. Vidare stadgas att växter
med ätliga frukter ej få
arsenik-behandlas under blomningen (detta
gäller även växter, som beflygas
av bin och humlor) eller under de
sista 30 dagarna före skörden.
Växter med andra ätliga
ovanjordiska delar, t. ex. sallat, spenat,
kål, få ej alls behandlas och måste
dessutom vara väl täckta, om träd
och buskar i deras närhet
behandlas. Foderväxter få ej behandlas
senare än 30 dagar före skörd eller
avbetning. — Arsenik användes
även i medicinen som allmänt
stärkande medel, maskmedel,
frät-medel m. m. O. Å.
Arsenikförgiftning’ kan förekomma
hos alla slags djur, men är
vanligast hos nötkreatur och häst.
Arsenik i lösning är giftigast, därnäst
pulver. Djuren få arseniken i sig i
form av överdoserade läkemedel
eller också upptaga de den från med
arsenikhaltiga preparat
impreg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
