Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artificiell insemination (a. i.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Artificiell insemination
Fig. 1. Artificiell vagina.
emot 20.000 och i den minsta
omkring 2.000 kor. Medeltalet kor per
ansluten besättning låg vid
omkring 14 och i medeltal betjänade
varje tjur omkring 800 kor.
Sammanlagda antalet till a. i.-arbetet
anslutna kor låg vid början av
1939 vid omkring 150.000. Varje
förening har minst en, i regel flera
veterinärer anställda, vilka i första
hand svara för övervakningen av
tjurarnas hälsotillstånd, handha
spermasamling, spermabedömning
och spädning samt utföra i mån av
tid den sexuella hälsokontrollen av
djuren i de anslutna
besättningarna. På grund av att anslutningen
till a. i. ökat i sådan utsträckning,
att de veterinära arbetskrafterna
ej räckt till, har även utbildats
teknisk personal för de mindre
kvalificerade arbetsuppgifterna, s.
k. a. i.-biträden. Då a. i.-biträden
icke äro kompetenta att arbeta på
egen hand, har den erforderliga
ledningen av a. i.-arbetet inom
vissa områden övertagits av å orten
boende praktiserande veterinär, i
regel distriktsveterinären. Denne
har då ett a. i.-biträde till hjälp för
insemineringen och utför själv
dräktighetsundersökningar och
ste-rilitetsarbete. Även detta system
har visat sig fungera mycket bra.
— De a. i.-föreningar, som ha
egna a. i.-stationer, hade till en
början dessa inrymda i ena ändan av
ladugården å någon större gård.
Tjurstationen var i dylika fall så
väl isolerad som möjligt från
gårdens egen besättning. Numera ha
de större föreningarna bl. a. för
att skydda tjurarna för infektioner
i stor utsträckning byggt
fristående a. i.-stationer. I samband med
dessa stationer finnas även
laboratorier (fig. 2), vilka i vårt land
som regel äro bra inredda och
utrustade och stå på en god
hygienisk nivå. För tjurarnas dagliga
motionering har man vid många
a. i.-stationer uppfört speciella
mo-tioneringsanordningar, där flera
tjurar samtidigt kunna motioneras.
Se t. ex. fig. 3. — Tjurmaterialet.
Det har i Sverige speciellt inom
S. R. B. visat sig ganska svårt att
få fram tillräckligt antal tjurar
med god betäckningsförmåga.
Hittills har också a. i.-arbetet i
Sverige i största utsträckning
bedrivits med tjurar, som icke är
av-kommebedömda (se Avelsdjur).
A. i.-föreningarna nedlägga nu
betydande ansträngningar på att få
fram avkommebedömda tjurar i så
stor utsträckning som möjligt. —
Den artificiella inseminationen har
inom landets jordbruksbygder
under de senaste åren nått en mycket
hastig utbredning. Det torde
emellertid vara klokt att ej se bort från
Fig. 2 Laboratorium vid artificiell
in-seminationstation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
