Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balanskonto - Balansräkning - Baldersbrå - Bale - Baljväxtbakterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Balansräkning — Baljväxtbakterier
ka andra konton i boken (se
Bokföring). ♦ Rbg.
Balansräkning. På grundval av
inventeringen vid bokföringsårets
början och slut upprättas en
balansräkning. Denna utgör en översikt
av tillgångar och skulder.
Baldersbrå (Matricaria inodora)
tillhör de korgblomstriga växternas
familj (Compositae) och är en 30
—50 cm hög, upprätt och grenig
ört med pålrot, finflikiga blad och
blommor av prästkragetyp med gul
disk och vita kantblommor. Till
skillnad från den likartade
kamo-millen har baldersbrået ett
halvklotformigt, icke ihåligt blomfäste och
en frän, ej som hos kamomillen
sötaktig, lukt. Baldersbrået som
vanligen är tvåårigt och blommar
och sätter frö först andra året, är
ett av våra allmännaste ogräs,
förekommande på all slags jord över
hela landet. Särskilt vanligt är
baldersbrået i förstaårsvallar, dit det
inkommer med orent utsäde; fröna
(egentligen frukterna) ha ungefär
samma storlek som klöver- och
timotejfrön och äro därför svåra
att frånskilja. Bäst är att för hand
rensa bort de blommande
plantorna i fröfälten. Baldersbrået ratas
av betande kreatur. D. L.
Bale, bädd som en del djur, särskilt
fåglar, drager samman i boet.
Baljväxtbakterier eller knölbakterier
kallas de bakterier, som leva i
symbios med baljväxterna och bilda de
bekanta rotknölarna på dessa.
Stamarten, Rhizobium radicicola,
finns i jorden och invandrar i de
fina rothåren på baljväxterna, där
baljväxtbakterierna livligt föröka
sig i barkskiktet och genom den
härvid uppkomna retningen med
därav framkallad kraftig
celldelning i detta skikt bilda rotknölarna.
I dessa rotknölar antaga
baljväxtbakterierna, som eljest ha stavform
och ej bilda sporer, större
förgre
nade eller oregelbundna former,
s. k. bakteroider. Mellan
värdplantan och bakterierna åstadkommes
en biologisk samverkan, varvid
plantan förser baljväxtbakterierna
med de för dessa behövliga
kolhydraterna medan bakterierna, som vid
samlevnad med baljväxterna ha
förmågan att binda luftens kväve,
tillföra värdplantan detta.
Baljväx-ternas förmåga att undvara
kvävegödsling beror på detta förhållande
(se Gröngödsling). Vid tillgång till
lämpliga kväveföreningar i jorden
tillgodogöra sig baljväxterna först
dessa innan knölbildning och
bakteriesymbios inträder. — Olika
an-passningsformer av
baljväxtbakterier finnas för olika baljväxter,
varvid dock varandra närstående
växtarter kunna samleva med en
och samma anpassningsform av
baljväxtbakterier. Sålunda gå
lu-zernbakterier även på melot,
ärtbakterier även på vicker, medan
t. ex. klöverbakterier endast gå på
klöver, bönbakterier endast på
bönor sojabakterier endast på
sojabönan. — Genom påförande på
åkern av ymp jord (se d. o.) eller
genom ympning av utsädet eller
i vissa fall av jorden med renkultur
av baljväxtbakterier kan
baljväx-ternas avkastning ökas. Dylik
ympning bör alltid ske på nyodlingar
eller på jord som förut ej burit
baljväxter.
Rötter av blå söt lupin. Till vänster
ympad med god bakteriestam, i mitten
ympad med mindre god bakteriestam, till
höger icke ympad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
