Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befruktning - Begasning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Begasning
fruktningen sker ofta samma dag
som blomman slagit ut, vanligen
tar det dock ett eller flera dygn.
Undantag finnas, t. ex. björk, som
kräver en månad och hassel, som
kräver 4 månader. När en blomma
befruktas med eget pollen talar
man om självbefruktning (se
Polli-nation). Som exempel på
självbe-fruktande arter bland våra
kulturväxter kan nämnas vete, korn,
havre, ärter, bönor och tomater.
Hos andra arter medför en
själv-pollination ingen befruktning.
Dylika växter kallas självsterila. Till
dem hör råg, vit- och rödklöver
samt ett flertal fruktsorter,
exempelvis praktiskt taget alla
äpplesorter. Hos många växter med
två-könade blommor är
självbefruktning omöjlig eller försvårad på
grund av oliktidig utveckling av
ståndare och pistiller eller
därigenom att ståndarknappar och
märke äro placerade så att överföring
förhindras. I dessa fall är växten
hänvisad till korsbefruktning (se
Pollination) vilket även är fallet
när blommorna äro enkönade. —
Blomningstiderna hos fruktträden
variera betydligt icke blott under
olika år utan även för olika sorter
av ett och samma fruktslag. Då en
enda frostnatt kan ha en förödande
inverkan på fruktskörden, om alla
sorterna av ett visst fruktslag
skulle blomma samtidigt, bjuder
klokheten att det ordnas så att i en
trädgård finnas t. ex. äpplesorter,
som blomma på olika tider. Genom
vittomfattande undersökningar har
man kommit till insikt om att så
gott som alla i vårt land odlade
äpple- och päronsorter äro
självsterila, dvs. att de icke kunna sätta
frukt, om icke i närheten finnas
andra samtidigt blommande sorter
med för befruktning lämpligt
stån-darmjöl. Dessa sorter benämnas
pollenlämnare. För att erhålla
lämpliga sådana böra bl. a. följande
äpplesorter samplanteras:
Astrakan, stor klar, och Transparente
blanche, Belle de Boskoop och Cox’s
Pomona, Charlamovsky och Oranie,
Cox’s Orange och Cox’s Pomona,
Cox’s Pomona och Signe Tillisch,
Filippa och Signe Tillisch,
Grågyl-ling och Säfstaholm, Hampus och
Transparente blanche, Maglemer
och Transparente blanche, Oranie
och Säfstaholm, Ribston och
Filippa, Signe Tillisch och Filippa,
Sten-kyrke och Cox’s Pomona,
Säfstaholm och Transparente blanche,
Wealthy och Charlamovsky,
Vit-gylling och Säfstaholm, Åkerö och
Transparente blanche. Av detta
framgår, att det ofta inte ens är
tillräckligt med två äpplesorter.
Den ena kan tjänstgöra som
pollenlämnare till den andra, medan den
andra icke alls passar som
pollenlämnare till den första. — Av
päronsorter samplanteras bl. a.
Gråpäron och Esperens samt Moltke
och Esperens. — Hos körsbär och
plommon finnas emellertid sorter,
som äro självfertila, varmed
förstås att fruktsättning äger rum
efter befruktning med eget
stån-darmjöl. För dessa sorter behövas
sålunda inga s. k. pollenlämnare.
Bin och humlor lämna en
ovärderlig hjälp vid befruktningen genom
att överföra frömjölet. Dessa
nyttiga insekter äro i livligaste
verksamhet vid lugnt och soligt väder
och när temperaturen är över
+ 15° C. — Djur. Beträffande
befruktning hos djur se
Fosterutveckling. G. L—d.
Begasning, användning av gasformiga
gifter för bekämpning av
skadedjur. Ofta inbegriper man däri
även rökning, åstadkommen genom
förbränning av vissa ämnen.
Vanliga begasningsmedel äro t. ex.
nikotin, svavel, naftalin och
cyan-väte; det sistnämnda får på grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
