Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benbrott - Benhinna - Benhinneinflammation - Benkol - Benkross - Benmjukhet - Benmjöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Benhinna — Benmjöl
133
bildas mellan brottändarna. Andra
gånger sker läkning i abnorm
ställning. Benläkning måste därför
alltid övervakas. För att fixera
benändarna vid ett brott användas
spjälor, sträckskenor, skruvar och
gipsbandage. Läkningstiden är
högst varierande i olika ben och
hos olika djurslag. Benbrott å
huvudets ben på hästar läka i regel
lätt om brottdelarna fixeras.
Benbrott å extremiteterna äro i
allmänhet svårläkta. På föl och
unghästar läka även benfrakturer, om
brottändarna effektivt kunna
fixeras. Dhl.
Benhinna, se Benvävnad.
Benhinneinflammation kan vara akut
eller kronisk. En akut
benhinneinflammation kan uppkomma
genom att bakterier föras in till
benhinnan genom benbrott eller
djupa sår eller forslas med blod
från en på annat ställe i kroppen
befintlig infektionshärd. Det blir
då lätt varansamling mellan ben
och benhinna, svullnad, smärtor
och feber. Den kroniska
benhinne-inflammationen uppkommer genom
mycket långvariga yttre retningar,
tryck osv. Hit kan räknas den s. k.
remonthältan, som är en
överansträngning i extremiteternas ben
med reaktion från benhinnan.
Denna senare svarar lätt med
överbens-bildningar framförallt på skenorna
(se Överben). Den inflammationen
åtföljande ömheten, värmen och
svullnaden försvinner snart, medan
överbenet kvarstår. Dhl.
Benkol eller bensvart utgör en av 6—
12 % kol och för övrigt
huvudsakligen av benaska bestående
produkt, vilken framställes genom
upphettning i retorter av på visst
sätt förbehandlade, bl. a. genom
extraktion, från fett befriade ben.
För vissa ändamål, såsom
avfärg-ning av vin, rening av
farmaceu-tiska produkter m. m. framställes
även ett från huvuddelen av askan
befriat benkol. — Det huvudsakliga
användningsområdet för benkol är
avfärgning och rening av lösningar
t. ex. av sockerbetssaft, i
livsmedelsindustrien, vid framställning
av vissa viner och i
läkemedelsindustrien. Benkol avlägsnar även
kalk- och vissa andra salter ur
lösningar. Användningen av benkol
har, särskilt inom sockerindustrien,
gått allt mer tillbaka under senare
tid. F.
Benkross, se Krossar.
Benmjukhet, se Engelska sjukan.
Benmjöl. Ett av ben framställt
fosforsyre- och kvävehaltigt
gödselmedel. I Sverige saluföres f. n. 1)
Svenskt siktbenmjöl med 16 %
fosforsyra och 5,5 % kväve, 2)
Svenskt ångpreparerat benmjöl med
29—32 % fosforsyra och 1—2 %
kväve. Finmalningen spelar stor
roll för benmjölets verkan. Denna
benmjölssort är mycket effektivare
avfettad och avlimmad än gamla
tiders kvävehaltigare
benmjölssor-ter. Härigenom blir hela
benmassan, vilken i levande livet är
genomdragen av ett rikt, finfint
cell-och ådernät, porösare och mörare
och fosforsyran därigenom
lättlös-ligare och verksammare. Detta
förklarar senare tiders bättre
försöksresultat med kvävefattigt benmjöl,
särskilt på torvjord med måttlig
kalkhalt- Kalk är benmjölets värsta
fiende, och dess fosfatverkan blir
mycket låg på kalkhaltigare
fast-marksjord eller vid samtidig
kalk-ning, medan samgödsling med
am-monsulfat höjer
benmjölsfosforsy-rans effekt. Det moderna, fett-,
lim- och kvävehaltiga benmjölets
fosforsyreverkan har visat sig
ungefär jämbördig med
superfosfatets och thomasfosfatets på de
jämförelsevis kalkfattiga
mossjordarna. Sådant benmjöl kan även
användas på kalkfattiga mulljordar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
