Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beryll - Besiktning - Beskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Besiktning — Beskattning
Såväl beryll som krysoberyll
kunna framställas på konstgjord väg.
F.
Besiktning. En jordägare som har sin
fastighet utarrenderad och vill
kontrollera hur arrendatorn fullgör sin
skyldighet att väl hävda
fastigheten, har rätt att besiktiga denna.
Arrendatorn skall då i god tid
underrättas om besiktningen. S. k.
ekonomisk besiktning skall med
bestämt mellanrum för samma
ändamål göras på statens utarrenderade
domäner, boställen o. d. Inom
domänverket praktiseras att den
laga till- och avträdessynen (se
Arrende) utbytes mot ekonomisk
besiktning, utförd av tjänsteman
hos verket. För att denna
besiktning skall få verkan som laga
syn fordras arrendatorns skriftliga
medgivande. Rbg.
Beskattning. För att bestrida olika
allmännyttiga utgifter upptager
staten, kommunerna och
landstingen skatt, enligt delvis olika regler.
Den mera regelbundna
utdebiteringen på skattebetalarna sker
med ledning av självdeklarationer
och skattetabeller. Härtill kommer
beskattningen av arv och gåva, som
genom senaste årens lagstiftning
kommit att starkare än förr draga
uppmärksamheten till sig (se
Arv-och gåvoskatt). Genom KF 28/9
1928 med senare ändringar
bestämmes bl. a. vilka som äro skyldiga
att deklarera utan uppmaning. Det
är följande personer. 1. Den som
föregående år varit taxerad till
kommunal inkomstskatt, statlig
inkomstskatt eller statlig
förmögenhetsskatt. 2. Den som under
beskattningsåret haft taxerad
inkomst på minst 600 kr. 3. Den som
vid beskattningsårets utgång ägt
förmögenhet på minst 30.000 kr.
för vilken han är skattskyldig
enligt förordningen om
förmögenhetsskatt. Deklarationen skall vara
inlämnad till taxeringsnämndens
ordförande senast den 15 februari.
Efter särskilt tillstånd kan man få
avvika från denna regel. Den som
ej lämnar in sin deklaration på
föreskrivet sätt förlorar rättigheten
att hos kammarrätten och
regeringsrätten överklaga den taxering,
som taxeringsnämnden i
kommunen och prövningsnämnden i länet
åsatt honom. I slutet av sista
bandet finnas exempel på
besvärsskri-velser i taxeringsärenden,
Formulär 6 och 7. En jordbrukare skall
vid deklarationen lämna in en
särskild s. k. jordbruksbilaga för
varje fastighet, som han brukat. I
bilagan skall finnas specifikation av
inkomster och utgifter både i
pengar och in natura. En person som
idkar handel eller industri
deklarerar bokföringsmässigt och är
enligt lag skyldig att föra böcker.
Han får göra avdrag för
värdeminskning hos fastigheter och
inventarier, men måste också taga
hänsyn till värdeökning.
Jordbrukaren är ej bokföringsskyldig.
Hans deklaration skall göras efter
kontantprincipen. Ändring av dessa
bestämmelser förberedes dock.
På 1950-talet kan man sålunda
vänta att bokföringsskyldighet
införes för medelstora och större
jordbruk samt att
bokföringsmäs-sig deklaration införes för
jordbrukare. Vid deklaration enligt
kontantprincipen upptagas som intäkt
endast belopp, som verkligen flutit
in vid försäljning, samt
naturaförmåner. Avdrag får bl. a. göras för
pengar, som lagts ut för att
underhålla fastighetens eller
inventariernas ursprungliga värde. Kostnader
för nybyggnad samt nyanskaffning
av inventarier däremot få ej dragas
av annat än i den mån de ersätta
kasserade föremål.
Byggnadskost-naderna få blott dragas av för den
händelse de gälla reparationer, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
