Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betesskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betesskötsel
157
räkna den areal som bör krävas
för att frambringa den önskade
mängden bete. Under förutsättning
av olika hektaravkastning kunna
beräkningarna få följande utseende:
Önskad mängd betesfoder, fe Betesmarkens
uppskattade avkastning i fe per ha Erforderlig areal ha
A 13.400 1.000 13,4
B 13.400 2.000 6,7
C 13.400 3.000 4,5
Alternativen A, B och C i
sammanställningen härovan avse marker
av olika beskaffenhet, beroende på
jordmån, fuktighet och kultur
m. m. — I alla de tre alternativen
A, B och C skulle den beräknade
arealen frambringa behövliga
13.400 fe. Därmed är icke sagt att
jordbrukaren kan välja vilket som
helst av alternativen. Han måste
vid sitt val noga beakta vilka krav
djuren ställa på betets ymnighet.
På ett glest och svagt
tillväxande bete är det för en ko med
riklig mjölkavkastning förenat
med alltför stor ansträngning
och tager alltför lång tid, att
samla ihop behovet av foder.
För högmjölkande besättningar
bör betesmarkens årsavkastning
per ha bringas upp, helst till
åtminstone 3.000 fe. Beten med
mindre än 1.500 fe per ha kunna endast
tidvis användas för kor. Att
skogs-och dåligt hagmarksbete som ger
ca 200—400 fe pr ha för dessa bör
vara helt bannlyst är då klart.
Var kan betesvall anläggas?
Vid svaret på denna fråga har
man att taga hänsyn bl. a. till
markens beskaffenhet, avståndet till
byggnaderna och vattentillgången.
Om djuren för varje mjölkning
Fig. 3. Godartad hagmark, lätt att
överföra till kulturbete.
skola drivas fram och åter mellan
gården och betesmarken spelar
avståndet stor roll. Särskilt gäller
detta för små besättningar där
åtgången av mänsklig arbetstid per
djur blir orimligt stor vid långt
avstånd. Önskvärt är att ha djuren
i närheten av gården ty härigenom
sparas mycken tid som eljest går
förlorad vid förflyttning av djur,
mjölk och skötare mellan gården
och betesmarken. Om man ute
i marken ordnar fast
mjölknings-skjul (se bild sid. 173) är ofta en
väsenflig del av olägenheten med
stora avstånd övervunnen.
Marktyp och markval.
Vad betesmarkens allmänna typ
beträffar brukar man skilja på
natur- och kulturbeten. — Bland
Fig. 4. Strandbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
