Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biologisk-dynamisk gödsel - Biologiskt värde - Biotit - Biotyp - Bipest - Biraser - Bisamhälle - Bisamråttan - Bisköldkörtlar - Biskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biologiskt värde — Biskötsel 187
seln har provats i en hel del
utländska försök, bl. a. vid
försöksstationerna Askov och Lyngby i
Danmark. Man har där jämfört
verkan av handelsgödsel med
vanlig stallgödsel och med dylik som
behandlats enligt föreskrifterna
för den biologisk-dynamiska
odlingsmetoden. Resultaten visa, att
den biologisk-dynamiska
behandlingen av stallgödsel icke haft
någon effekt. Handelsgödseln har i
alla försök givit betydligt större
utbyte än preparerad eller
opreparerad stallgödsel. Man har inte
med våg, kemisk analys eller
särskilda kvalitetsundersökningar
såsom t. ex. provbakningar och
vitaminundersökningar kunnat påvisa
något utslag för den
biologiskdynamiska behandlingen, varför
metoden måste anses värdelös.
G. S.
Biologiskt värde, se Äggviteämnen.
Biotit, glimmerarter innehållande
magnesium och järn, varför
bioti-ten ofta kallas magnesiaglimmer.
• Färgen är brun till svart (se även
Glimmer).
Biotyp, se Art.
Bipest, se Binas sjukdomar.
Biraser, se Arter och raser av
ho-nungsbin under Biskötsel.
Bisamhälle, se Biskötsel.
Bisamråttan, gnagare hemmahörande
i Nordamerika. Har värdefullt
skinn. Lyckade inplanteringar ha
företagits bl. a. i Finland. Med
hänsyn till risken av massförökning
och befarad skadegörelse genom
dess grävning av gångar i marken
har man ej vågat sig på
inplantering i vårt land. Se vidare även
Pälsdjursavel.
Bisköldkörtlar äro pariga, mycket
små inresekretoriska körtlar (se
Endokrina körtlar) som ligga i
eller bredvid sköldkörteln i halsen.
Bisköldkörtlarna äro, trots sin
litenhet, livsviktiga. Bortopereras
de, erhållas mycket allvarliga
symptom i form av muskelsvaghet,
överretning av nervsystemet,
kramper och slutligen död. Körtlarna
producera ett hormon, som
ingriper i kroppens kalkomsättning. Dhl.
Biskötsel, biodling. Bland de insekter,
som människan tagit i sin tjänst,
är det förutom silkesfjärilen
framförallt honungsbiet, som fått större
praktisk betydelse. Sedan urminnes
tider har man tillvaratagit den av
bina insamlade honungen och det
vax de producera. I äldsta men
även i senare tid skedde detta
genom bijakt, varunder man letade
rätt på och plundrade bisamhällen
i deras naturliga boplatser i ihåliga
träd, som det förr fanns gott om
i skogarna. Egentlig biskötsel tog
sin början i och med att man
började flytta hem de avsågade,
ihåliga trädstammarna med däri
sittande bin. Dessa ursprungliga
bibostäder, bistockarna, synas ha
varit de enda förekommande i vårt
land fram till tiden omkring år
1700, då de började undanträngas
av de lämpligare halmkuporna.
Bistockarna ha numera helt
försvunnit från våra bygder, medan
däremot halmkuporna ännu äro i
bruk-Även dessa ha dock i de flesta
bigårdar ersatts av s. k. ramkupor
av trä, vilka i sin ursprungliga
form började införas omkring
mitten av 1800-talet. Dessa bibostäder
äro försedda med lösa, fyrkantiga
träramar, i vilka vaxkakorna
utbyggas. Ramkuporna ha varit av
den största betydelse för
biskötselns rationella utveckling. —
Omfattning och
ekonomisk betydelse. För
omkring 200 år sedan förekom
biskötsel icke norr om Dalälven,
men har efter hand vunnit terräng
allt längre mot norr och
förekommer nu i samtliga län, nordligast
i trakten av Boden i Norrbotten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
