Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandgödselmedel - Blandleror - Blandmyr - Blandning - Blandskog - Blandsäd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biandleror — Blandsäd
211
håller 1,7 % kväve, 1,3 %
fosforsyra (0,6 % fosfor), 2,1 % kali
(1,7 % kalium) och 50 %
organiska ämnen. — Biohum (se d. o.)
är ett gödsel- och
jordförbättrings-medel, som för en del år sedan
började tillverkas i Tyskland, men
numera även framställes vid
Hen-riksdals reningsverk för kloakslam
i Stockholm. Biohum består av en
blandning av torvmull och utrotat
slam från ett avloppsverk, vartill
sättes vissa kvantiteter kolsyrad
kalk och thomasfosfat.
Växtnä-ringsinnehållet uppgår till ca 2,5
% kväve (N), 1,5 % fosforsyra
(0,7 % fosfor P) och 0,15 % kali
(0,12 % kalium K). G. S.
Biandleror (grovleror, lättleror)
kallas de jordarter (se d. o.) som
innehålla 15 å 30 % ler. De kunna
vara antingen moränjordar eller
sorterade jordarter (jämför
Mo-lera). P. E.
Biandmyr, se Myr.
Blandning av gödselmedel och kalk,
se Handelsgödselmedel.
Blandskog. Liksom ett bestånd säges
vara blandat, då det består av
flera trädslag, säges en skog vara
blandskog då den innehåller flera
trädslag, stamvis, gruppvis eller
beståndsvis. O. E.
Blandsäd kallas den gröda som består
av två eller flera slag av stråsäd
med eller utan
baljväxtinbland-ning. — I början av 1800-talet
odlades i landet ca 50.000 ha, under
1940-talet ca 275.000 ha. Enligt
statistiken var arealen och skörden
av blandsäd följande:
Ar Areal hektar Kärnskörd, total ton
1943 276.804 494.682
1944 277.502 470-469
1945 277.378 462.660
1946 277.040 515.051
Biandsädesodlingen är mest
utbredd på slättbygderna i Skåne,
södra Halland, Blekinge, Kalmar
län, Östergötland och i
Mälardalen. Där uppnås också de högsta
hektarskördarna. Det är en allmän
uppfattning att blandning av
havre och korn ger säkrare och
framför allt jämnare skörd under en
följd av år än sädesslagen var för
sig. — Dessa praktiska
erfarenheter äro ännu ej genom försök till
fullo bevisade men då de olika
växtslagens rötter gå till olika
djup, synas vissa skäl tala för att
växterna utnyttja växtnäringen
bättre i blandning än enbart. De
olika jordmåns- och
klimatförhållandena torde också utnyttjas
bättre och motståndskraften mot
sjukdomar ökas. — Ingår ärter och
vicker i stråsädesblandningen
kunna de förse sig själva med kväve
samt till större eller mindre del
överlämna av detta näringsämne
till stråsädesväxterna som alltid
äro kvävebehövande. Vidare
kunna baljväxterna få stöd av
stråsäden om de inblandas i lämpliga
mängder.
Ärter och vicker i blandsäd
bidraga i hög grad att höja
skördens halt av äggvita.
— En biandsädesodling är
mycket beroende av de sorter som
väljas för blandningen. Ett absolut
villkor är att de olika sorterna ha
ungefär samma mognadstid. I
södra och mellersta delarna av
landet väljes sena till medeltidiga
baljväxter, havre- och kornsorter.
I Norrland måste man för odling
till mogen skörd ha tidiga sorter
av havre, korn och ärter men vid
grönfoderodling väljas sorter med
den största grönmassan. — På
lättare jordar kan man i blandsäden
använda vårråg och havre samt
pelusker. — Då höstråg odlas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
