Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåsklöver - Blåsmask - Blåsmäre - Blåsning - Blåsrost - Blåsstarr - Blåsten - Blåstjärna - Blåsutslag - Blåsyreförgiftning - Blåtåtel - Blåved - Blåyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Biåsmask — Blåyta
skiljas från denna bl. a. genom det
efter blomningen blåsformigt
utvidgade fodret (därav namnet
biåsklöver, även smultronklöver).
Biåsklöver förekommer tämligen
sällsynt på strandängar vid södra
och mellersta Sveriges kuster och
torde icke ha någon praktisk
betydelse. D. L’
Biåsmask eller dynt, benämning på
ett utvecklingsstadium av
bandmaskar, som angriper flera
ville-brådsarter. Dess uppträdande på
villebråd har under senare år varit
föremål för ingående studium,
varvid man funnit att den kräver flera
värddjur för sin utveckling och att
den sprides genom avföringen och
genom att angripet djur förtäres
av andra, se även Inälvsparasiter.
Blåsmäre, se Luzern.
Blåsning, ett läte i orrens spel.
Biåsrost, se Törskate.
Biåsstarr (Carex vesicaria), är en av
våra största starrarter (se Starr);
den förekommer allmänt över hela
landet och bildar ofta täta bestånd
i kärr, utefter stränder osv.
Namnet syftar på de blåsformigt
utvidgade fruktgömmena. D. L.
Blåsten, blåvitriol, kopparvitriol,
kopparsulfat, CuSOi + 5 H2O är det
viktigaste kopparsaltet och
framställes ur koppar och svavelsyra.
Saltet, som kristalliserar i stora
mörkblå prismor, har stor
användning för framställning av
besprut-ningsvätskor samt för konservering
av trä, vidare inom
galvanoplasti-ken och för framställning av
många gröna och blå färger. F.
Blåstjärna, se Blomsterodling,
Lök-och Knölväxter.
Biåsutslag är en svårartad
inflammation i skidan hos nötkreatur
förlöpande med blåsbildningar. Dessa
brista snabbt och kvarlämna fula
sårnader. Sjukdomen är smittsam
och överföres av tjuren i samband,
med betäckning. Behandling:
Huvudvikten måste läggas på
förebyggande åtgärder i form av
be-täckningshygien. (Betäck aldrig ett
djur, som har varig flytning från
skidan och låt aldrig en tjur med
varaktig flytning från skåpet
betäcka). Förekommer smittan i en
besättning, låt då ej tjuren betäcka
djur från andra gårdar. Det sjuka
djuret behandlas med sköljningar
samt vissa skidstavar eller salvor.
Hfld.
Blåsyreförgiftning har knappast
någon betydelse, då den så sällan
förekommer i vårt land. Skulle
något djur förgiftas av blåsyra
(cy-anväte) inträder i regel döden så
snabbt, att behandling ej hinner
företagas. Som läkemedel användes
ej blåsyra numera. Dödlig dos av
ren blåsyra är för hund 5 cg och
för häst 1 gr. Blåsyra användes
ibland som avlivningsmedel för
hundar och kattor. Döden inträder
till följd av andningsförlamning.
Dhl.
Blåtåtel, blåsene (Molinia coerulea)
är ett flerårigt, tätt tuvat gräs
med upp till meterhöga strån, som
nedtill äro knölformigt
förtjoc-kade och ha endast en ledknut.
Vippan är mycket smal och
vanligen av mörkviolett färg. Blåtåteln
är allmän över hela landet på
steniga stränder, ängs- och
myrmarker; tas på vissa håll till vara som
foder vid ängsslåtter men ha f. ö.
ingen ekonomisk betydelse hos oss.
D. L.
Blåved, se Blåyta.
Blåyta kallas den form av
svampangrepp, som ger virket en blå färg.
Blånaden begränsas helt till
splint-veden och förorsakar i regel ringa
förändring av virkets hållfasthet,
beroende på att svampen endast
lever på det för hållfastheten
betydelselösa innehållet i cellerna.
Vär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
